Efter ett år med lågkolhydratskost har vi fått ta många kommentarer om vad vi äter och vad vi inte äter. Det börjar avta lite, men det existerar fortfarande i allra högsta grad. Det finns människor som tittar ner i vår matlåda och utbrister - Va nyttig du är då? eller - Va duktiga ni är som inte tar en bit tårta?
Även om jag vill svara med - Va onyttig du är då! Eller - Ska du verkligen äta på Mc Donalds igen? så gör jag inte det. Fast det kanske är enda sättet att få slut på det?
Är det en komplimang att säga att nån är nyttig och "dåligt" att vara onyttig?
 |
| Omtalad frukost. Äggröra med ost och tomat. |
Varför är det ok att säga till någon att den gått ner i vikt, men inte tvärtom?
Alltså, säg att du möter någon som du inte sett på ett år. Personen har länge varit lite kraftig men nu är h*n slank. - Oj! Du måste ha gått ner i vikt? och kanske ett: - Bra gjort!
Inget konstigt med det. Händer säkert varje dag.
Om det istället varit så att personen gått upp 20 kg. Kommentarerna uteblir. Kanske sägs det nåt senare när personen inte hör?
- Oj! Du måste ha gått upp i vikt? kan man ju inte säga?!
Varför? Det är ju egentligen samma sak som när någon gått ner i vikt.
Är det "fult" att gå upp i vikt? Är det därför vi inte vågar säga nåt om det?
Där är jag lite kluven, å ena sidan, visst kan jag ta en kaka, jag förbränner ju den i motsats till den som nämnde det, som bara sitter i soffan och åker bil till jobbet.
Men å andra sidan, varför skulle jag vilja ha en kaka för att jag tränar. Då är det ju extra viktigt att fylla på med bra grejer som ger kroppen något tillbaka. Inte bara fyller magen.
Jaja...
Många tankar så här på kvällskvisten när jag egentligen borde sova. :)
Underbart inlägg Sandra! Jag känner igen mig i varenda mening. Många gånger är det nog bäst att inte säga nåt. Problemet ligger ju i att vi människor är så bra på att döma. Vi ser världen baserad på våra individuella övertygelser. Det bästa är nog att alltid vara glad och inte göra så mycket väsen av allt. Det roliga i ditt exempel är ju faktiskt att de som har gått upp i vikt förmodligen har större nytta av att bli påmind om det än någon som gått ner. Istället för att bara göra ett konstaterande så kan man ju alltid erbjuda sig att hjälpa till :)
SvaraRaderaStort Tack för din inspiration John!
RaderaMm märkligt detta. Jag och min sambo småskojar ibland om att han är så smal, Men tänk om han retat mig för att jag är knubbig!!! Jag hade blivit dödligt sårad.
SvaraRaderaVisst är det skumt?! Jag har fler sånna exempel.
RaderaBra tankar där.
SvaraRaderaNog är det väl kanske lite så, att det är en slags beundran som ofta hörs i rösten på den som säger "du som tränar kan väl ta en bit kaka" osv. Visst vill väl de flesta leva hälsosamt, egentligen. Men de flesta bryr sig liksom inte om att göra något på riktigt åt saken.
Tack för din fina blogg - jag har fått inspiration (som säkert jättemånga andra också) att löpa mer och träna på annat sätt än förr. Nu njuter jag dessutom mer än tidigare - oberoende om det är regn och rusk, eller vacker sommarkväll.
Tack! :)
RaderaVa roligt att vi blir fler löpare som kör lite mer på känslan.
Håller med! Har kollegor som också säger; Du springer ju bort kakan ikväll. Jag skulle ha lust med att svara; Jag kan äta din ocså för du behöver den inte... typ.. Men så kan det ocså vara att man bara inte vill ha en kaka just då. Tänk på det?
SvaraRaderaGillar inte att alla kommenterar matlådan och matval. Jag kommenterar inte mina kolleger som äter "byggar" mat varje dag och sen bara sitter. Fast man kanske borde?
Bra inlägg, hoppas nån av kommentatorerna råkar läsa detta så de får en tankeställare ;)