onsdag 17 december 2008

Frustrerad!!

Jag vill svettas! Jag vill va illamående av utmattning, jag vill känna mig som spagetti i armar och ben, flåsa, använda min kropp! Springa långt... Smiley

Jag vill ha mina ENDORFINER!!!

Jobbigt att vila....

lördag 13 december 2008

Halsfluss :(

Efter att ha haft ont i halsen, och snorat sen i söndags ringde jag vårdcentralen idag. Hade mina aningar att det var halsfluss eftersom yngsta sonen haft streptokocker i ett finger förra veckan. Jag fick tid vid 14 och fick träffa samma läkare som jag o sonen träffade förra fredagen. Nu var det min tur, fast mina streptokocker satt i halsen. Så nu blir det 10 dagars penicillin och att ta det lugnt ett par dagar till.

Tur det är lågsäsong!

söndag 28 september 2008

Mitt andra Lidingölopp

Planerna att vi skulle åka till Stockholm, Sirkka, Annika och jag gick inte så bra. Sirkka blev sjuk och tog ett klokt beslut att stanna hemma. Annika och jag fick i sista stund, på torsdag eftermiddag, tag i en buss som vi kunde åka med för att slippa köra själva. Jättebra!
Vi anlände till Lidingö strax efter 15 och hämtade nr-lappar, gick på mässan, bäddade i ordning på golvet i gympasalen där vi skulle sova och var på ”pastaparty”.

Natten gick rätt bra och jag sov över förväntan bra. Vaknade då jag vände mig och några gånger till för en gubbe som låg nära oss drog några timmerstockar ibland.

På morgon gick vi upp och åt frukost i matsalen och begav oss till start. Satt där på en bänk och väntade på att se Musse när han startade. Då kände Annika att hjärtat slog så ovanligt fort. Hon lånade min pulsklocka. Jag hade 44 i puls och hennes låg runt 120. Inte så bra! Vi gick till sjukvårdstältet och där avrådde de henne från att starta. Så av oss tre som skulle springa blev det bara jag kvar.

Innan starten gick var det kallt. Det blåste och jag frös och ångrade att jag inte tagit långa tights och vindjacka. Men när jag väl kom iväg var klädseln precis lagom. Jag tänkte försöka satsa på silvermedalj. Första milen på 50 min, andra på 52 och så skulle jag ha 54 till sista. Första milen gick på 53. Inför sista milen stod klockan på 1:47 och jag började bli trött i benen. Jag gick uppför aborrebacken och golfbanebacken. Men jag orkade fortfarande släppa på nerför så jag vann lite tid där. När jag sprang förbi flaggan med en etta på passerade klockan 2:38, vilket jag hoppats på vara min sluttid. Smiley Sista km var nerför och jag sprang den under 5 min-tempo. Klockan stannade på 2:42:40 vilket jag är halvnöjd med. Förra gången jag sprang, 2006, hade jag 3:25 så visst är det en bra förbättring, men jag har också tränat desto mer. Placeringen blev 204 av 2129 damer.

Efteråt kände jag mig helt ok och idag känns allt som vanligt. Inte ont nånstans. Skönt!

Nästa år är silvermedaljen min!

söndag 27 juli 2008

Sjuk?

Det är sjukt varmt på dagarna och det var bara 2 dagar sen jag sprang i cirklar, 75 varv och nästan 9,7 mil.

Och jag sitter här och längtar efter att få springa. Smiley Huga va jag måste vara knäpp! Smiley

Men jag ska iaf vila en vecka från löpning nu.

fredag 25 juli 2008

12 timmar i Hallsberg

Här sitter jag, öm i hela kroppen. Känns som om jag har världens baksmälla. Mår illa. Men så är jag tokglad också! Igår deltog jag i mitt första 12-timmarslopp i Hallsberg. Det var varmt, mycket varmt. Enligt hemsidan hade de mätt upp temperaturen till 38 grader som högst. När klockan var 19 var det fortfarande 28.
Starten gick 12.00. Första 20 minuterna drack jag inget men efter det drack jag i stort sett varje varv som var 1280 meter. Jag varvade Vitargo, vatten och cola. Åt lite godis.

Hade sällskap med en trevlig tjej de första 3 timmarna. Sen gick jag en bit och hon sprang vidare, men vi hade sällskap flera gånger under loppet vilket var jättekul. Min lilla plan på att försöka springa 2 maror hade jag nästan gett upp när jag hade min dipp strax efter 30 km. Det gick tungt, det var varmt och jag mådde jätteilla. Magen var svullen som en boll av all vätska. Kl 18.00 serverades varm mat, pasta, kyckling och currysås. Varje tugga växte sig som en tennisboll i munnen men jag tvingade i mig alltihop. Sen mådde jag faktiskt lite bättre. Varven gick nu långsamt och jag gick ca halva varvet o joggade den andra halvan.
Det gjorde ont i ljumskarna och baksida lår. Jag stannande och stretchade. Det hjälpte väl nån minut sen var det lika igen. Pratade med Reima som sa att alla känner lika och det brukar inte bli värre utan smärtan brukar hålla sig på samma nivå. Han gav mig en värktablett så smärtan skulle släppa lite så jag kunde springa mer avslappnat igen. Det blev lite bättre och jag pinnade på igen.

Tankarna och förhoppningarna om dubbla maror var åter i mitt huvud. Det skulle kunna gå. Det gjorde det också! Smiley När min man kom för att se på målgången och senare ta oss hem fick jag extra krafter och sprang sista 90 minuterna. Det kändes så himla enkelt då. Jag bara sprang!

När det var 18 minuter kvar bestämde jag mig för att bara springa ett varv till. Jag kollade skärmen och såg att jag sprungit 95995. Tänkte att jag går väl de sista minutrarna så jag kommer över 96 iaf. Men jag hann nästan hela varvet och det hela slutade på 96,919 km.

Helt galet! Jag har aldrig sprungit så långt och så länge. Trodde inte alls att jag skulle klara mig så långt. Dessutom hade jag helt nya skor som jag aldrig sprungit i tidigare. Men de fungerade galant och blåsorna på fötterna var nog mindre än vad de brukar vara efter kortare pass.

På måndag åker jag på semester med familjen till Dalarna. Löparskorna får stanna hemma. Nu är det vila och återhämtning i solen som gäller.

måndag 30 juni 2008

Multisportdebut

Nu har jag gjort min premiärtävling i multisport. Det var himla kul men jag saknade den där endorfinkicken som jag får efter ett marathon eller en annan längre tävling/träning. Kanske var det för jag inte tog ut max?

Dagen började bra och vi la kanoten vid en strand innan vi åkte till TC. Mycket bilar som möttes på en smal väg så det blev lite kaos men det ordnade snabbt upp sig. Vi la våra cyklar i startfållan för komma iväg relativt långt fram.
Starten gick och vi cyklade iväg. 80 lag var anmälda så det kändes lite trångt i början men fältet spred sig snabbt och man kunde cykla i sitt eget tempo utan problem. Det gick bra och jag kände mig pigg. Efter ca 15 km åkte vi in på en stig som var stenig och med en massa rötter. Där hann jag inte klicka ur mig när jag tappade balansen så när jag föll så slog jag knät i en sten. Aj, aj! Det gjorde jätteont! Men det är ju tävling och knät fungerade ju så jag körde på. Växlarna på cykeln krånglade så vissa branta backar fick jag springa uppför eftersom inte kedjan ville till lilla drevet fram. Mina bromsbelägg var helt slut bak så jag hade bara broms på framhjulet. Kändes lite kymigt när man skulle cykla nerför en slalombacke två gånger. Smiley Men jag klarade det fint. Tycker själv att jag blivit mycket tuffare på cykeln. Smiley (Men nu måste jag lämna in cykeln på justering av växlarna och få mig nya bromsbelägg.)

Växlingen till löpning gick fort och vi sprang iväg mot kanoten. Aj, mitt knä! Vi hade ingen aning om vart i fältet vi befann oss. Vi sprang om ett mixlag men de paddlade om oss senare. När vi skulle göra det omtalade lyftet på 700 meter var vi blixtsnabba och sprang/gick om flera lag som baxade sina kanoter medan vi sprang med vår på huvudet. Smiley
Mathias cyklade jämsides med oss och peppade. Vi paddalde i en enormt vacker natur i en lite kanal med träd som hängde över som en tunnel. Jättefint! Jörgen fick flera gånger under banans lopp påminna att det faktiskt är en tävling. Men vi passerade så många höjder med vindunderlig utsikt så lite måste man ju få njuta. Smiley

När vi skulle växla till sista löpningen efter kanoten var vi också snabba och hade då fått tips av Mathias att vi var i täten med det andra mixlaget som nu låg jämsides. Första kontrollerna tog vi ihop. Jag kände mig stark och löpningen gick galant till en början. Sen blev jag mer och mer törstig och som tur var hade arrangörerna en vätskekontroll där i skogen. 3 muggar vatten och en med sportdryck slank snabbt ner och jag blev som en ny människa. Nu beslutade vi oss för att ta en alternativ väg för att inte ligga bredvid det andra laget. Det visade sig vara bra till en början men till sista kontrollen kom vi lite fel och fick bestiga en höjd i lite svårare terräng. Vi hade nu ingen aning om vi var först eller tvåa. När vi tog sista kontrollen halvvägs ner i slalombacken sa speakern att andra mixlaget var på väg in och då förstod vi att vi skulle bli tvåa.

Av 30 mixlag kom vi alltså tvåa. Totalt av alla lag kom vi på åttonde plats av 80 lag vilket känns rätt bra för att vara första gången. Jag kände mig inte alls helt slut och hade rätt mycket krafter kvar i mål. Jag skulle vilja prova lång bana nån gång för att se om jag pallar.

Mitt knä är jättesvullet nu men gör mindre ont än efter tävlingen. Hoppas verkligen inte att det kommer hålla i länge. Det är ju så roligt o träna. Smiley

tisdag 24 juni 2008

En händelserik vardag

Igår hann jag med mycket. Först jobbade jag till 16.00, hämtade barnen på dagis, var hemma 16.40. Då lagade jag mat, gjorde rotfruktsgratäng och grillade kyckling. Medan kycklingen låg på grillen bar jag och äldsta sonen bort de plankor som vi tidigare hade målat. Sen grundade jag de nya plankorna med olja. När maten var klar åt vi, jag plockade undan, diskade av det som inte rymdes i diskmaskinen och satte på kaffe. Gick ut och grundmålade plankorna medan jag drack mitt kaffe, säckade upp 12 säckar med klipp från trädgårdskillen som vi lejt in för att klippa häcken. DÅ när jag stod där o krattade kom vår 4-åring cyklande utan stödhjul! Helt oväntat. Han har inte ens tränat vad vi sett. Han bara trampade iväg på gräsmattan! Vilken goding!
När jag var klar med säckarna gick jag in och nattade barnen.
Sen gick jag ut och plockade ihop leksakerna på gräsmattan och skördade lite rabarber och slängde ihop en rabarberpaj som stod i ugnen medan jag vek ihop kläderna från 3 maskiner tvätt.

Nu hade klockan rusat iväg och gubben min var äntligen klar med all rördragning för el och tv-antenn i vårt nybygge. Det var dags att kolla upp våra nya fönster så de inte var transportskadade, samt maila resultatet till säljaren. När vi äntligen var klara med det var klockan över midnatt. Bara att gå in och bädda ner sig.

Så det blev ingen tid för träning igår. Det var skönt att få så mycket annat gjort igår. Idag ska jag flexa ut och sticka till soptippen med alla säckar jag krattade ihop igår.

En ny härlig dag ligger framför mig! Solen skiner! Ikväll ska jag springa igen! Underbart! Smiley

söndag 8 juni 2008

Stockholm Marathon

Förra helgen åkte vi till Stockholm. Vinterns träningar skulle utvisa om jag skulle ta mig runt maran på under 4 timmar. Det var varmt, mycket varmt. Termometern i bilen visade 28,5 grader på fredagen då vi kom in i Stockholm. Vi hämtade nr-lapp och i Danicahallen var det som en bastu. Pappa och hans kompis var med och vi avslutade kvällen på en uteservering med god mat.
Jag sov gott på natten och tog sovmorgon till 8:30. Vid 12 började vi göra oss klara för färden mot starten. Där träffade jag Annica och Sirkka. Vi pratade en stund innan det var dags att bege sig till startfållorna. Nu började det kännas lite pirrigt i magen. Jag fick syn på en funbeat-tröja i startfållan så jag gick dit. Det var Fia-Lotta Hurtbulle och en till. Vi pratade en stund innan startskottet gick. Jag sprang iväg med rysningar i hela kroppen. Åh va detta skulle bli kul!
Första milen kändes bra, men jag kände inte samma starkhet som i Göteborg. Andra milen rullade på men vid 26-28 km nånstans fick jag en down-period. Jag kände mig trött och gick några hundra meter. Sprang lite men gick en stund till. Sen, på nåt sätt kom krafterna tillbaka och jag sprang på igen. När jag började närma mig Stadion fick jag extra krafter och ökade lite. Inne på rundbanan sprang jag om flera stycken. Var kom den kraften ifrån? Kändes helt underbart! Jag hade klarat mitt mål! Tiden blev 3:55!!
Efteråt kände jag mig lite illamående och trött i kroppen men absolut inte helt slutkörd. Dagen efter och måndagen var benen MYCKET ömma. Aj, aj va ont det gjorde att gå i trappor! Jag var på kurs i Göteborg så jag tog helvila och badade bubbelpool på hotellet, åt glass på Avenyn, shoppade och bara njöt av min prestation. Jag är jättenöjd med min insats i Stockholm Marathon!

torsdag 29 maj 2008

Göteborgsvarvet

På Norges nationaldag besökte jag Göteborg för ett varv runt stan, dvs Göteborgsvarvet. Jag kände mig pigg och stark och siktade mot att slå förra årets tid, 1:51. Kanske, kanske skulle jag kunna pressa tiden till 1:45?! Solen sken och det blåste lite. Allt flöt på fint och starten gick 14:29. Jag hade min nya GF 405 på armen och försökte att hela tiden ha en fart under 5 min/km. Tänkte att jag kör väl så tills jag tröttnar och då får jag väl helt enkelt slå ner på takten. Men under hela tiden kände jag mig pigg och stark. Jag sprang om fler löpare än jag omsprungen av. Det gjorde mig starkare. När jag sprang in mot Slottskogsvallen och klockan precis hade passerat 1:40 kändes det underbart! Jag var inte trött och jag hade kunnat fortsätta en bra bit till. Sluttiden blev 1:41, alltså 10 minuter bättre än förra året. Jättenöjd!

måndag 28 april 2008

Multisport

Min träningsvecka blev inte som jag tänkt med intensivträningsprogrammet. Men det gör inget. Smiley Jag är nöjd ändå. Idag har jag och Jörgen kört korta banan från Kristinehamn Adventure Race. Vi slog bästa mix-lag med 19 minuter!!! Jättekul! Det blåste mycket vid paddlingen men trots att jag inte paddlat mer än 3-4 gånger i mitt liv så kändes det bra. Jag kände mig pigg och stark och mycket fräsch efteråt. Redo för en ny vecka med nya utmaningar och träningsmöjligheter.

måndag 14 april 2008

Dålig vecka

Den här veckan har inte varit så träningstät. Har känt mig hängig och har haft en hemsk hosta. Nu känner jag mig bättre och idag har pulsen varit som den brukar igen.
I morgon blir det löpning igen.
I helgen nu har vi städat och röjt i garaget. Vi ska få tillökning i familjen med Mustang cab så det är bäst att göra plats för den. Smiley

Det börjar dra ihop sig för ett varv i Göteborg och jag har lagt in ett 10-dagars intensivprogram i min kalender. Jag hittade det på marathon.se och tror jag kan få in det i vanliga livet med 6-års kalas, mässor, mopedrallyn, gympaavslutningar och allt som kommer vara nu i närtid.
Det får bli mitt eget lilla "träningsläger". Smiley

Jag känner mig pigg och stark nu!
Jag längtar efter träningen.
I morgon... Smiley

fredag 4 april 2008

Nya skor och löpning med Szalkai

Idag hade Intersport en “walk and run clinic”. Anders Szalkai var på besök och en representant för MBT-skor. Jag gick lite tidigare från jobbet för att hinna dit. Jag kollade lite på skor och jag provade några olika. Jag vill ha en lättare modell till snabba pass och intervaller. Så glad i hågen gick jag hem med ett par Puma CompleteEutopia. Har dom på mig nu och de känns gôrbra! Anders skickade med 2 par löparstrumpor också.
Vid 18.15 var det samling för dom som ville springa en tur med honom. Jag fixade vikarie till mitt barngympapass som jag har på torsdagarna och hängde med. Tänkte att jag går väl hem om det gör ont i benet. Vi blev 2 på rullskidor, 4 grabbar och så jag o en tjej till. Vi sprang ut mot Picassostatyn och rundade den. Jag som alltid springer själv eller med högst en följeslagare tyckte det var jättekul att springa i en sån stor grupp. Smiley
Vänern låg som en spegel. Solen sken och det var underbart ute. Benet gjorde inte det minsta ont. Jag kan springa igen! Smiley
Ett jättekul, inspirerande och lärorikt pass!

söndag 23 mars 2008

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Påsken var här med flera dagar extra ledig tillsammans med familjen och jag skulle hinna cykla och komma igång med löpningen igen efter 6-timmarsloppet. Så blev inte fallet.
Jag fick köra min käre man till akuten i Karlskoga för magsmärtor i fredags eftermiddag och det hela slutade med en blindtarmsoperation. Det tillstötte lite andra grejer så han blev kvar en dag till, men får förhoppningsvis komma hem idag.
Barnen och jag hade en mysig påsk hemma hos syrran med god mat och mycket godis.
Nu har jag fått lite extra vila som jag tror var bra för min kropp. Jag kommer igen starkare till veckan.
Glad Påsk!

söndag 16 mars 2008

Skövde 6-timmars

Så äntligen var det dags att återvända till Skövde för att springa långpass. Trodde inte att jag skulle komma iväg eftersom benet krånglat in i det sista. Men förra veckan kändes det helt ok så jag åkte iväg. Man kan ju alltid kliva av banan om det skulle gå åt skogen helt. Pappa med sambo och min minsting följde med för att hejja. Allt gick enligt planerna och MP3’n var laddad med härlig musik.
Första timmen gick snabbt som tusan och jag blev förvånad när jag kollade på klockan och såg att det redan gått en timme. Andra timmen började bli lite trött och tänkte hur ska detta gå? 4 timmar kvar att springa men sen kom krafterna tillbaka igen. Sen kom halvtid och man ”vände hem igen”.

Det kändes bra i kroppen och det gjorde inte ett dugg ont i benet.
Efter att jag passerat maraton började det göra lite ont i benet igen. Ett varv till och det gjorde mer ont. Jag slog av på takten och sprang och gick om vartannat. Synd eftersom resten av kroppen kändes finfin! Nu tilltog inte smärtan mer utan höll sig på samma nivå så jag fortsatte tiden ut, nästan. Kollade in och såg att jag sprungit 50595 när det var ca en kvart kvar. Det var så långt jag sprang förra året så jag tänkte att jag promenerar sista varvet så jag kommer längre än förra året.
Distansen blev alltså 51795 meter. Jag är helnöjd!

I Skövde förra året gjorde det jätteont i benen och knäna. I år kändes kroppen helfräsch bortsett från högerbenet. Idag känner jag mig lite stel och det gör lite ont i benet i övrigt känns det mycket över förväntan.
Jag åker till Skövde nästa år igen!

måndag 11 februari 2008

Söndagspass

Gick upp, åt frukost och la mig i soffan framför tv'n under en filt. Jag frös och kände mig trött, sömnig, trots att jag sovit till halv nio. Nej, jag måste ut och springa! Klädde om och gav mig iväg.
Jag sprang ut på Magasinsvägen. Det kändes lite tungt och jag frös lite fortfarande. Men efter ett par km så kändes bättre. Jag styrde ut på A9's 7,5 km-spår. Sen sprang jag ut på Vålösundsvägen mot Picasso. Där hade Lions sin tipspromenad så jag fick kryssa mellan alla människor.
Sen över skogen och upp på Magasinsvägen igen. Det gick lätt! Kroppen hade lagom temperatur. Grusvägen sviktade perfekt! Pigg, glad! Underbart!!

Jag sprang ner och ut på Revsandsvägen, ner förbi Järsberg, gamla ridskolan och upp mot Björkvallen hem.

Ett underbart pass! Jag är så glad att jag tog mig upp ur soffan i morse och begav mig ut i de Värmländska skogarna!

Jag längtar redan efter nästa pass. I morgon är det vilodag men på tisdag.... Smiley

torsdag 24 januari 2008

Dubai

Den stora dagen var här! Jag skulle springa ett marathon!
Klockan ringde 5.30. Starten skulle gå 7.oo och jag hade hämtat min nummerlapp dagen innan och bilfärden skulle ta ca 20 minuter dit. Allt klaffade bra och vi kom till starten strax före 6.30. Det var kallt och mörkt. Temperaturen låg på 11 grader bara.
Min plan för dagen var att ligga runt 5.20-tempo så länge jag orkade för att se om det kunde gå hela vägen.
Banan var enkel. Man sprang ut och en liten krok på en gata sen var det Beach-road’en rakt fram, vändning och samma väg tillbaka. Smiley Vid halvmarathon hade jag 1.51, samma tid som på Gbg-varvet förra året. Det gick lätt och det var platt. Det brantaste stället var över ett fartgupp. Smiley 30 km gick på 2.40. Kanon! Jag kände mig jättefräsch och det gick fortfarande relativt lätt. Jag drack rätt mycket och blandade vatten och den sportdryck som serverades. För första gången blev jag kissnödig på ett lopp. Vid vätskekontrollen vid 35 km fick jag lov att gå på toa. Det var upptaget så jag fick vänta nån minut. Inte kul alls. Nu började benen bli tyngre och låren gjorde ont. Jag även lite ont i magen. Jag började att gå en stund och springa en stund. Jag hade fortfarande 4 timmar som mål och det såg ut att gå vägen. Men nu gjorde låren riktigt ont. När det återstod 2 km stod klockan på 3.53. Nu förstod att jag inte skulle klara mitt mål. Smiley Sista km orkade jag springa på lite och kom i mål på 4:03:38. Temperaturen låg på runt 25 grader under loppet.

Mitt gamla PB på maran var från 6-timmars i Skövde och var 4:50. Inte alla gånger man kan slå sitt eget rekord med nästan 47 minuter!

Det regnar i stort sett aldrig i Dubai så det finns inget avrinningssystem på vägarna. Vattnet fick sugas upp av stora tankbilar. När vi kom fram regnade det i fem dagar. Det var alltså översvämning! Bilar stannade i vattnet, det regnade in, vägar stängdes av och alla skolor stängdes.
De sista fem dagarna hade vi dock varmt med sol, bad, shopping och annat kul. Det var både spännande och intressant att få vara med om vardagslivet i lyxiga Dubai.

Det var en enorm upplevelse att besöka och springa i denna stad! Vi har varit med om otroligt mycket. Jag kommer garanterat att återvända för att se mer av denna stad. I morgon fortsätter vårt vanliga vardagsliv med jobb och dagis osv, men vi är många erfarenheter rikare och vi kommer leva länge på minnena från vår underbara tid i Dubai.

torsdag 3 januari 2008

Summering av träningsåret 2007

Aldrig förr har jag tränat så mycket och så målinriktat som 2007. Det har varit enormt kul och lärorikt. Jag har klarat mina uppsatta mål och genomfört de tävlingar jag startat i. Det känns bra när jag summerar 2007. Smiley

Diplomet för En Svensk Klassiker pryder min vägg.
Jag har cyklat runt Vättern.
Jag har skidat 9 mil från Sälen till Mora.
Jag har simmat 3 km i en älv.
Jag har sprungit ett marathon och ännu längre.
Jag har sprungit halvmaran under 2 timmar.
Jag har provat på en Multisporttävling.

Träning (borträknat transportcykling)
244 träningspass
234 timmar och 45 minuter träningstid
50% av alla dagar har jag tränat
103 löppass
5:27 min/km i snitt
30 cykelpass (landsväg och MTB)
24:57 km/h i snitt

Tävlingar
Februari - Öppet Spår
Mars – Skövde 6-timmars
Maj – Göteborgsvarvet
Juni – Vätternrundan
Juli – Vansbrosimningen
September – Multisport Träningstävling DEBUT!
December - Sylvesterloppet

Jag mår bättre än jag någonsin gjort i mitt liv. Min kropp orkar det jag begär av den och det känns så oerhört bra.

Jag behöver träna mer på att ta ut mig mera. Ofta tränar jag på en behaglig nivå och oavsett passets/tävlingens längd så har jag mycket krafter kvar i mål. Jag vill lära mig våga bli riktigt, riktigt trött. O så vill jag lära mig springa lite fortare. :p

2008, here i come!! Smiley