tisdag 4 oktober 2011

Endorfiner

Direkt jag kom innanför dörren hemma igår så bytte jag om. Alla mina träningskläder är rena. Det händer sällan. Alltid är det ju nåt som är i tvättkorgen. Jag tog på min nya ipod och sakta, sakta tassade jag iväg i solskenet. Det gjorde lite ont i foten och var lite stelt ett par hundra meter. Svullnaden är ju kvar och det gör ju att det trycker på olika nerver i foten och minskar rörligheten. Jag sprang riktigt långsamt och med hög koncentration så att det inte skulle finnas någon ojämnhet som jag inte uppfattat, och riskera att jag skulle vricka mig igen.
Smärtan försvann sen och det var helt underbart att va på språng igen. :)
Musiken spelade så fint i min nya ipod och det kändes knappt att den var med. Bra!

Jag hade bestämt mig att vara ute ungefär 45 minuter och tog en väg hit och en väg dit. Rätt som det var hamnade jag på gatan som går bakom min systers hus. De var ute och grejade så jag sprang dit och sa hej. De hade fullt upp och deras dotter Tilde på 15 månader ville gärna vara med överallt och gick omkring på gården. Världens goaste unge! Så för att göra två flugor på smällen lånade jag hem dottern och fick njuta lite av henne och de fick arbeta ifred. Jag satte Tilde i vagnen och joggade hemåt.
Tilde. Foto: Privat
Vi hade det riktigt mysigt hemma och Tilde pratar jättemycket även om inte alla ord går att urskilja så är det så härligt att lyssna på henne.

Ett par timmar senare promenerade vi tillbaka med henne och fick en kopp kvällskaffe. En riktigt bra kväll!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar