söndag 2 februari 2014

Det finns dagar...

Det finns dagar då livet ler mot en. Det spritter glädje i kroppen. Det finns inga bekymmer och problem blir till utmaningar.
Men så finns det dagar som inte är lika roliga. Dagar som känns jobbiga. Ingenting känns rätt och tårarna bränner bakom ögonlocken för minsta lilla som går emot.

Idag var en sån mindre rolig dag. Jag orkade inte ta mig iväg till simningen imorse. Jag blev kvar på hallmattan. Färdigklädd. Sen vände jag om igen.
Så är det ibland.

Med lite frunch i magen åkte vi sen på kalas i Örebro. Och efter det drog sambon på sin träning och barnen stack hemifrån. Kvar ensam blev jag. Igen.
Först tänkte jag sätta mig under en filt och deppa. Men sen valde jag en springtur istället. Det brukar ju göra mig på bättre humör.

Det var snorhalt ute. Jag halkade värre än bambi. Hit och dit. Långsamt tog jag mig framåt och lät tankarna flyga fritt. Mycket av det negativa som fyllde min kropp la jag bakom mig. Steg för steg.

Efter en stund ringde telefonen. Det var Tobias och vi pratade sen resten av turen.
Planerade lite långpass framöver o så.

Nu känns det bättre.
Det måste få finnas såna här dagar också. Även om de är mindre kul.
För om alla dagar var bra så kanske man inte skulle märka att de var just bra.
Foto: Privat

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar