Typ kvart över två startade vi från varsitt jobb. Några minuter senare möttes vi och styrde stegen mot Björneborg.
Maria sprang i icebug's och jag bar dubblösa Hoka. Det gick rätt bra och jag hade hyfsat fäste ändå.
De 4 km på "stora" Björneborgsvägen var helt bara. Men också inge värst kul att springa. En 80-väg där bilarna kör fortare än så. Fyra km är inte så långt men känns längre när man delar vägen med bilar i full fart.
Vi kom fram välbehållna och kunde sen ta grusvägen tillbaka till Kristinehamn.
Grusvägen fram till Sättra var plogad och det var inga bekymmer med halka. Men sista biten in till stan var oplogad och vi fick springa som på lina i varsitt hjulspår. Hjulspåren var dessutom isiga och fötterna slant. Men det fick gå det också.
Vi pratade på och hade trevligt och rätt som det var, var vi hemma igen. Med dryga 31 km i benen. Klockan var inte ens halv sex och när jag kom hem kunde jag slå mig ner vid dukat middagsbord.
Riktig lyx!
Nu ska jag i allafall dubba mina gamla Hoka.
Coyntha har bra tips på det!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Grymt långpass, härligt med sällskap! :)
SvaraRadera