Jag drog iväg neråt Posseberg och tuffade till mig och sprang i mörkret ensam med min pannlampa. Det är faktiskt mysigt, och lite läskigt. Jag hade ingen rygga med så jag hade ingen extralampa om den andra gått sönder. Då hade jag blivit ensam i mörkret, inte ens mobilen hade jag med. Men det är lite spännande också. Living on the edge. Hihi.
Det var skönt och klart väder. Nymånen lyste så fint. När den ser ut som ett komma(tecken) så kommer den, alltså nymåne. Det lärde min farmor mig.
Benen pinnade på och allt kändes på topp. Jag rundade upp en liten tur i stan för att få ihop mina tre mil så jag kunde klassa det som långpass.
Idag blir det en kortare runda och sen kommer barnen ikväll. Eftersom jag ska springa 6-timmars nästa helg och exet skulle på Takida i helgen så passade det så bra att vi bytte helg. Takida är ju så himla bra! Jag var i Örebro på deras konsert i oktober 2009. Så jag är lite avis, faktiskt. ;)
Jag ska ändå försöka få till ett långpass på söndag. Jag ska nämligen prova att springa på lite gamla ridvägar i Filipstad. Barnen får njuta av morfar under tiden.
Ah Filipstad! Jag och min häst Mensahi vann Filipstadsritten 1998 =)
SvaraRadera