Eftersom det inte blev något långpass igår som tänkt så blev det idag istället. Det hade ju retat igång ett långlöpningssug i min kropp. Annica mötte upp direkt efter jobbet och vi sprang ut runt stadsbondgården. Det lilla pudersnötäcket som finns lyste upp vår väg så vi behövde inte ens sätta på pannlamporna. Vi sprang lugnt i 6-fart och hade det trevligt. Efter 13 km vände Annica hemåt. Hon hade startat en halvtimme före mig och planerat en 2 milare. Jag satte på min pannlampa och gjorde nåt jag aldrig gjort förut! Jag sprang ut i skogen ensam i mörkret. Det var faktiskt inte så läskigt som jag trodde. Bara lite. :) Farten höjdes allteftersom och benen bara pinnade på. Såg andra löpare och flera ryttare, alla med sina pannlampor. Mysigt! Snön piskade i mitt ansikte och jag var hur nöjd som helst. Det är så underbart att springa!
Väl hemma hade jag nästan 3 mil och fick springa förbi huset för att klockan skulle slå över. Töntigt, jag vet. Men sån är jag. Hihi.
När jag kom in fixade jag en smootie. Den smakade himmelskt gott innan jag hamnade i den varma sköna duschen. Yoghurt, kesella, lite proteinpulver, björnbär, hallon och solrosfrön blev innehållet.
Nu lagar jag mat till matlådan. Köttfärsbiffar med blomkålsmos. Smaskens!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Låter härligt. Själv är jag lite mörkrädd så det är bra pulsträning att springa själv på kvällen ;)
SvaraRadera