söndag 14 april 2013

Tec 50 miles

50 miles, lite drygt 80 km. Tanken från början var ju att springa 100 miles. Jag gillar Tec, jag gillar banan, funktionärerna, ja hela arrangemanget. Nu fick jag ju en biljett till VM och styrde därför av 100 miles och tänkte istället springa 50 miles, som träning, mitt i en mängdvecka.

Började min mängdvecka med en tremilsdag och tränade sen på alla dagar utom fredagen. 60 km i benen måndag till torsdag. Det skulle bli fint med en 14 milavecka. Bra träning. Jag skulle softa och ta det lugnt. Göra mitt eget lopp, som alltid.

På morgonen smakade frukosten extra bra eftersom kvällens middag bestod av pasta och rött kött. Inte riktigt min grej. Pasta äter jag inte nuförtiden och kött bara växer munnen ju mer jag tuggar. Men eftersom jag var tvungen att äta nåt (och redan hade betalt 170:- för kalaset) så åt jag lite pasta ändå. Fick sen superont i magen. Dumt.
Käkade rätt mycket frukost och pratade med andra löpare, bla om Hoka-skorna som jag är väldigt nyfiken på. Sen drog vi upp på rummet och klädde om och fixade allt. Ute vräkte det ner regn.

Jag tog på mig mina regnkläder när vi gick till starten och tänkte även springa i dom. Jag hatar att frysa. Vid starten var ett stort tält där alla rymdes och det var ett riktigt bra drag mot föregående år. Det blev ett riktigt kramkalas när man ses igen. Alla goa springkompisar. Det är så härligt!

30 minuter till start.

10 minuter kvar till start och Jonas och David höll en kort genomgång. Äntligen skulle vi få springa!

Klar för start

Geggigt i tältet redan före start.

Vi går ut och jag får igång klockan. Har struntat i pulsbältet eftersom det ger mig så mycket skav. Har tejpat över gammalt skav och allt känns bra.
Klockan 10 smäller startskottet av och vi springer iväg. Det känns så gött, men det dröjer inte länge förrän värmen börjar komma. Det blir skitvarmt inne i regnkläderna. Varmare än jag brukar uppleva det.
Jag träffar på Åsa och vi springer och pratar större delen av första varvet.
Bestämmer mig för att ta av regnkläderna vid varvning. Kränger av mig jackan under sista km'ern och det blåser skönt igenom tröjan. Det har nästan slutat regna också.

Vid varvning går jag snabbt till våra grejer och tar av regnbyxorna och slänger regnjackan och tar istället vindjackan. Inte för att jag har bråttom men jag har inte lust att bli kall. Inte redan. Tar med mig jackan och springer iväg. När jag sen kommer ner på cykelvägen tar jag den på mig i farten. Benen rullar på av sig själva. Det är inte många backar jag går i, och farten ligger under 6-minutersfart.


Nu börjar det snöa! Stora flingor vräker ner. Jaja, inget att göra nåt åt. Kroppen känns fin och jag maler på. Samma tempo, rakt igenom. I skogen känner jag mig som ett djur. Trippar fram och det känns som om jag springer om en massa folk på de här bitarna. Jag älskar trail!

Jag hoppade som en häst över hinder!

Nu har jag redan gjort en fjärdedel. Vill inte tänka att det är bara är 6 varv kvar som jag ska få springa på den där trevliga banan.Vid varvningen tar jag 3 muggar Cola och slänger några ord med Maria och Anna. Sen drar jag ut på varv 3. Känner mig så pigg och glad! Men börjar känna av lite från ryggen men tänker bort det.

In igen för varvning och jag får stanna och fylla på vatten i ryggan. Har nästan druckit upp 1,5 liter på 3 mil. Det är mindre än jag brukar dricka. Men jag är kall och mina kläder är dyngsura så kanske känner inte kroppen vätskebristen.


Underlaget på banan varierar från asfalt till sugande grusväg. Leriga stigar och sockrig snö. Jättehärlig variation!

Jag har hittills sprungit till och från tillsammans med Tobias och Sebastian och nu träffar jag på Tobias igen. Sebastian ligger lite före. Tobias känner av sin skada och bestämmer sig för att avbryta.
Efter fjärde varvet är jag halvvägs och firar med kaffe och choklad. Fortsätter sen på egen hand. Bara 4 varv kvar. Jag är lite avis på de som får stanna och springa hela natten. Jag hade gärna stannat. Men nu är det en annan tävling som väntar så då får jag hålla igen. :)
Jag känner mig enormt stark och springer på i samma fart. Det märks att de som drog iväg i början har dragit ner farten. Jag passerar löpare hela tiden.

Femte varvet går fort och jag drar ut på varv nr 6. Börjar räkna ner. Tänker 2,5 mil kvar. Det är inte långt. Men jag maler på. Samma fart.
Passerar en norsk tjej i skogspartiet. Hon går. Jag trippar fram. Leran skvätter och det är så fantastiskt härligt!
Precis innan jag ska springa in för varvning passerar jag en tjej till. Det visar sig vara Ellen. Hon säger att jag är första tjej som varvar henne. Att jag är först. Va kul, säger jag. Men när jag kommer in till varvningen är det ingen som säger nåt om att jag skulle leda min klass. Tänker att det är nog inte så.
Fyller ryggan med vatten igen och iväg.

Foto: Johan Stegfors - X-kross
Ut på näst sista varvet. Nu börjar sträckan som är kvar på en etta. Inte långt alls. Nästan som att springa till jobbet en vanlig dag. Jag är inte alls trött. Tempot ligger kvar och jag fortsätter. Börjar bli kissnödig och funderar på om jag ska vänta med toabesök tills jag kommer i mål men ju närmare varvning jag kommer desto mer ont i magen. Jag måste stanna på baja-majan innan sista varvet. Har trosor, korta tights och långa tights. Det blir lite knöligt när jag ska dra upp alla lager men jag är ju snart i mål så jag bryr mig inte så mycket om det.
Återigen sägs det inget vid varvningen om att jag skulle leda loppet, vilket i och för sig inte gör så värst mycket. Tänker lite ändå att jag borde vara topp 3 i alla fall eftersom jag ändå håller 6-fart.

Jag går ut på sista varvet. Springer om andra löpare hela tiden. Känner mig så stark. Som en dieselmaskin, bara tuggar på. Springer i nästan alla backar och benen går av sig själva. Sista backen upp. Jag flyger fram! Springer in genom tältet och stänger av klockan på 8.16.

Maria kommer fram och frågar om jag gått i mål. Det blir lite virrvarr och till slut kommer Mia och ger mig ett glasberg. Det har blivit nåt vajsing med ett chip och den som står som ledare av loppet har inte ens startat, iaf inte i min klass, 50 miles.
Jag har vunnit! Jag var först. Ellen hade rätt. :)

Kaffe efter målgång!
Fy tusan vilken fantastisk dag! Jag var stark rakt igenom. Jag höll jämn fin fart och jag kunde springa 80 km på 8.16 mitt i en mängdträningsvecka. Jag är lite imponerad av min kropp. Den är fantastisk.

Glasberget

Sviterna av gårdagen stavas skavsår. När jag struntade i att rätta till kläderna efter toastoppet hamnade de fel. Jag har ett skavsår runt hela mig.De sved hela natten men nu har det lagt sig.

Tejpen som jag så noggrant hade satt på runt sportbh'n satt lite för högt och jag har nya fina röda märken. Men det är smällar man får ta. ;) I övrigt är jag oskadd.

Jag är så nöjd med gårdagen! Nöjd med min insats och att jag kunde hålla så jämnt fint tempo hela vägen. Jag är stark just nu!

1 kommentar:

  1. Grattis till vinsten. Kul att du dundrade på som ett lok. Det var magiskt att få tävla i år på hela distansen, fattar att du har VM i sikte. Kul att du dök upp och visade var skåpet skulle stå.

    SvaraRadera