Snigel

Den kan ha olika färger.
Den har ögonen på skaft.
Den går aldrig hemifrån.
Den lämnar spår efter sig.
Den kan sätta fast sig på väggar och tak.

Veckans läxa för sonen var att beskriva något utan att säga vad det var. Att vara lite klurig. Så här skrev han. Kan ni gissa vad det är? Svaret är snigel. :)
Och just som en snigel kände jag mig i morse när jag sprang till jobbet.

Igår kväll drog jag till gymmet. Det var länge sen jag var där nu. Började med att ro i en kvart. Blev riktigt varm och körde sen några av mina övningar från mitt program. Mötte sen upp Fredrik och vi gjorde några övningar ihop innan vårt pass skulle börja. Vi var nämligen anmälda till crossfit.

Vi hämtade de grejer vi skulle ha och efter en kort uppvärmning var vi igång. 5 övningar med 40 sekunder på varje. 4 varv. Dödsjobbigt!
Sen tog vi en kort vattenpaus och ändrade på några av övningarna innan det var dags för de sista 3 varven.
Alltså jag var verkligen som en blöt trasa när jag gick därifrån. Fast jag bor 200 meter från Arenan tackade jag ja till skujts av Fredrik hem.
Duschade, fick i mig lite att äta och dunsade sen ner i säng.

Imorse var det inte med spänstiga steg jag drog iväg mot jobbet. Men det gör inget. Absolut inte. Meningen med snigel-joggen var att få lite blodcirkulation i mina stela ben och det lyckades jag med.
När jag kom till jobbet kände jag mig mycket piggara och rörligare.

Det känns att bål och ben fick sig en rejäl omgång igår. Gött!
Nu blir det vila fram till torsdag morgon. Då har Ulrica och jag en morgonlöpardejt!

Sista långpasset gjort

Igår stod jag på villamässan hela dagen, för jobbets räkning. När jag sen kom utomhus gassade solen från en blå himmel. Helt underbart. Gick hem och bytte om, till trekvartstights, och gav mig ut på en löptur. Årets första utan långbrallor. Det gick rätt lätt. Igen. Härligt! Fick ihop 15 km i strax över 5-fart. Hoka-skorna kändes bra. På grusvägen nerför Djurgården flög jag nästan. Det är nästan så jag skjuts iväg i nerförsbackarna av dämpningen i skorna. Lite coolt faktiskt.

Idag bokade jag en löpdejt med Ulrica och Anna-Karin. De skulle springa ca 30 km och jag ville ju ändå ha ett sista långpass före VM, så jag hängde med. Vi skulle ses kl 10 på andra sidan stan så jag fick stiga upp redan vid 9. Sov ganska dåligt inatt. Vaknade ungefär hundra gånger och trodde det var morgon.
Kom iväg i tid så jag anlände till träffpunkten vid 10. Vi tog sen vägen runt Niklasdamm och Ölme och min uppgift var att hålla ner tempot, för de här brudarna är riktigt snabba annars. (De ville det alltså.)

Solen sken och det var jätteskönt i skogen. Över gärdena vid Ölme blåste det rejäl kall motvind och sidvind. Jag var glad att jag hade en långärmad tröja på mig.
Vi hade inga pengar med så den traditionsenliga kaffekoppen på Ölme-macken uteblev. Istället fortsatte vi hemåt. Landade hemma nästan exakt när klockan pep 34 km.
Vet inte om jag lyckades jättebra med att hålla ner farten eftersom vi snittade 5:20 men känslan var god hos oss alla tre.

Anna-Karin och Ulrica
Foto: Privat

Jag sprang första långpasset i Hoka-skorna och de var jättebra hela vägen. Fast jag står nog fast vid att mycket kraft går ner istället för fram. Men det ger ju mer träning på samma sträcka. ;)

115 km och ett spinningpass den här veckan. Dessutom med en bra fart på löpningen.
Det här känns riktigt bra.

Koppad

Jag har varit tillbaka till CAM, Karlstads alternativmedicin ett par gånger nu. Jag har fått akupunktur med ström i, i mina baksidor och på rumpan.

Inte alltför snygg underifrån i bänken...

De har konstaterat att jag är för stark i framsida lår och behöver träna mer baksida. Det gjorde tydligen att baksidan måste vara i utdraget läge mera så därför känns den stel. Jag har fått övningar som ska stärka höften och baksida lår som jag ska göra för att lösa det mer långsiktigt. Det är skönt.

Det ser ut lite som om det ligger falukorv i ett upp och nervänt glas. Men det är bara min hud. :)

I dagsläget känns kroppen bra och för att öka blodcirkulationen fick jag koppning på mina baksidor.
Jag har aldrig varit med om det tidigare. Det kändes lite skumt, gjorde inte ont och lämnade stora sugmärken på mina ben. Tur att det är byxsäsong! ;)

Fina sugmärken

Koppning (hämtat från CAM's hemsida.


Koppning är en behandling som har använts inom kinesisk medicin i över 4000 år och finns i dag i de flesta länder. I korthet går det ut på att vi med hjälp av sugkoppar skapar ett undertryck i huden. Det i sin tur påverkar bindväven i muskler och underhud, och den ökade blodcirkulationen i bindväven hjälper till att snabbare transportera bort gifter och slaggprodukter.

Nästa fredag ska jag tillbaka en sista gång för att se så jag är fullservad och fit for fight för 24 timmars löpning.

Hokad morgonlöpning

Startade lite senare på min morgonjogg i morse. Kom iväg kvart i sju. Tänkte mig ta korta turen till jobbet, 12 km, men valde att ta vägen längs vattnet. Då blir det nån km extra tänkte jag, men det visade sig vara 3 km. Hoka-skorna kändes bra. De sitter gött på foten och det enda jag kan "klaga" lite på är att vänster stortå tar i taket på skon. Annars sitter de bra.

Det är väldigt gung i dom och det känns lite som att cykla mountinbike på landsväg. Lite svajigt och att kraften går ner istället för fram. Det kan ju va ovana också.

Jag tyckte också det kändes lite jobbigt i början men om det beror på skorna eller mina två pass med högre fart de sista dagarna har jag svårt att säga. Det lättade mot slutet i alla fall. Det kändes som om jag sprang jättelångsamt men det visade sig sen vara 5:10 i snitt.

Summa summarum känns det mer positivt än negativt i alla fall. Jag är inte helt såld än. Kanske kommer jag bli?! Vem vet? Eller så går jag tillbaka till mina låga skor?

 Jag ska testa att springa lite längre i dom i helgen. Det blir ett sista långpass innan VM.

Lyssnade för övrigt på Magnus Ugglas låt i morse; Vi ska till VM! Konstaterar att det bara är 2 veckor kvar... Coolt!

Hoka

Så kom dom idag, mina nya skor. Hoka one one. Trots att jag redan sprungit idag ville jag självklart ut  och testa. :)

Känslan var lite svajig och de kändes lite tunga. Kan ju vara för att jag vet att de är tyngre också. Men de satt bra på foten och kändes väldigt mjuka.
Första känslan var nog ändå lite att kraften går mer ner i marken än tar mig framåt.

Sprang runt kyrkogården. Den sträckan är 3 km. Svårt att ge nåt mer rättvist omdöme på den korta tiden. Det blir nog en morgontur med Hoka imorgon. Spännande!

Löparglädje!

Gårdagens fartpass och TRX satt i kroppen imorse. Jag kände mig lite stel och seg. Packade ändå med springgrejer för en lunchtur. Det var kallt i morse när jag cyklade till jobbet men på lunchen sken solen och jag var nog klädd lite för varmt.

Drog iväg i solen. Benen rullade på rätt bra alltså. Tittade på klockan, 5 min-fart. Hm, jag som var seg. Kom in i lunken och fortsatte. Solen i ansiktet och vinden i ryggen. Motlut, men vad gör det, jag gillar ju backar!
Jäsiken va gött det var! Riktig löparglädje!

Äh, jag tar smällen och tar långlunch, får jobba ikapp senare. Har ändå fått undan rätt bra i veckan. Styr iväg på en längre tur och hittar en fin vattenpöl. (!)
Kärlek! Kärlek till solen, våren och starka löparben. Kärlek till löpningen!

Grusvägen är precis lagomt mjuk och fötterna bara studdsar mot den. Musiken i mina öron gör mig så glad. Jag sjunger lite!

Bäckar porlar längs vägen och min favoritbäck är öppen och vattnet rinner med en väldig fart. Jag kan inte låta bli att stanna och dricka lite. Det smakar fantastiskt gott. Det är en skön känsla att sitta där på huk i skogen och dricka vatten ur en bäck. Jag känner mig som en urmänniska. :)

Favoritbäcken ser bättre ut i verkligheten än på bild.

Nu går det nerför och jag har motvind. Benen går fortfarande väldigt lätt. Jag får se 2 gulklädda personer längre fram vid en stolptrafo. Det är min älskade sambo och en arbetskamrat. Stannar 2 sekunder, säger hej och får mig en puss och fortsätter! Vilken dag! Vilken underbar löpning!

Stannar klockan på 18,7 km i under 5-fart! Så gött, mina vänner! Så gött!

Friskvård på jobbet

Två gånger om året har vi Friskvårdstimmar med jobbet. Idag tillbringade vi eftermiddagen på badhuset.

Vi fick tillgång till hela anläggningen, gym, bad, relax och 2 arrangerade pass.

Jag började i gymmet på hamsterbandet. Tänkte mig ett pass med lite högre fart. Jag har läst på Johannas blogg om ett bra pass. Nu hann jag inte med hela men det blev ändå väldigt bra.
Jag började med 2 km i 5:30-fart.
Sen ökade jag till 4:37-fart (13 km/h) i 5 km. Det kändes bra och avslappnat, trots den höga farten.
Sen joggade jag en km i 5:30 igen.
Efter det var det dags för nästa intervall; 4 km i 4:27-fart (13,5 km/h). Det kändes ok i början men var tufft på slutet. Sen hann jag tyvärr inte mer eftersom passet jag bokat in mig på började. 20 minuter TRX (som blev 30 minuter). Galet jobbigt och mycket bra träning. Softade sen i ångbastun och bubbelpoolen innan jag åkte hem och firade min älskade stora son som fyller 11 år idag. Han fick en ny cykel och blev överlycklig. Goa ungen!

Skulle för övrigt kunna tänka mig att ha sånna här dagar, jobba halvtid, träna på arbetstid och komma hem nytränad, duschad och ren. Känns helt rätt känner jag. :)

Här bor jag!

Välkommen hem till oss! Bjuder på ett bildinlägg från mitt hem. Ett hem med små tecken och spår av en löpare.

Här bor vi!

Skor på tork

Svettiga kläder i badrummet

Leriga skor på dörrmattan

Pulsklocka, vattenflaska och kavel på vardagsrumsbordet.

Den oinvigde kanske undrar om vi bakar framför tv'n. Men en kavel är bra att ha för att massera ben och fötter när man ändå bara sitter still i soffan.

Time to fly!

Som trogna läsare vet har jag rätt känsliga fötter som går sönder under långa löpningar. Även kortare turer kan pajja fötterna om jag använder fel skor.
Jag söker hela tiden efter nya oprövade lösningar som skulle kunna hjälpa mig att få ha fötterna hela lite längre.
En av grejerna jag gjort är att jag kikat lite på Hoka One One. De sägs vara mjuka... Som att springa på marschmallows typ. ;)

I lördags kväll surfade jag runt och hamnade på en engelsk sida Castlebergs Outdoor med massor av outdoor-prylar (svengelskt ord, jag vet).

Satt och funderade och kollade vilken modell som skulle bli bäst. Fick lite tips av Andreas Falk också.
Det hela slutade med att jag klickade hem ett par Stinson. :) Om jag trivs i dom kommer jag nog införskaffa ett par Bondi också.
Stinson väger 300 gram så det blir lite skillnad i vikt jämfört med de skor jag brukar springa som väger under 200 gram.
1388 pengar inklusive frakt för ett par skor jag inte vet passar. Spännande va?! Det tycker jag!
Idag kom det mail om att skorna var packade och på väg. Längtar!!

Att byta om

Jag springer oftast bara när jag vill, har tid och lust. Men ibland tar det emot lite och jag tvekar. Ger jag mig ändå ut blir det oftast bra i slutändan och jag känner mig nöjd.
Tvekar jag så brukar jag alltid byta om först. Och när jag ändå är ombytt kan jag ju lika gärna ta en runda.

Just nu är det supermycket på jobbet igen. Jag hade planerat att springa på lunchrasten. Huvudet dunkade av alla sysslor och det skulle bli skönt att lufta benen och rensa hjärnan lite. Eller?!
Samtidigt kände jag mig stressad över den tid som skulle gå åt. Men som jag brukar, så jag gick ändå och bytte om.
Tittade mig i spegeln, skakade lite i huvudet och bytte om igen. Tog en kortlunch istället och fortsatte jobba.

När jag kom hem ringde barnen och sa att de inte skulle komma hem förrän senare så jag tog kontakt med Annica och bestämde träff för en löptur. Det blev en riktigt trivsam och trevlig tur på en mil innan vi skildes åt och jag fortsatte en bit själv och hem.

Annica och jag på Jubileumsmaran.

Slutet gott, allting gott. Arbetsuppgifterna blev gjorda och jag fick trevligt sällskap på min löptur. Dryga 17 km till samlingen. :)

Det som grumlade tillvaron lite var mina nya skor som sakta äter upp min häl. Det är inte bra...

Sega ben

Jag sökte sällskap till ett lite längre pass idag i vår Facebookgrupp och fick napp av Lasse. Han ville följa med i 10-12 km. Jag packade med vatten och hörlurar att koppla in när Lasse dragit hem och vi möttes upp.

Solen sken ute och det var verkligen jättehärligt. Men fredagens lätta ben var som bortblåsta och det gick rätt segt. Jag tyckte också att jag flåsade extra mycket. Ingen bra kroppskänsla.
Men stegen styrde oss på för mig nya fina skogsstigar så humöret var ändå på topp! Vi babblade på om det mesta och km'arna blev fler och fler.
Det var blött och slaskigt i skogen men det gör inget. Jag gillar ju gegga!

Det blev lite längre än de 10-12 km som var planerade för mitt löparsällskap och vi var tillbaka först efter 20 km. Men då valde jag också att springa hem. Satte mig med en stor kaffe på balkongen i solen istället. Det var också rätt gött!

Det blev bara 7 mils löpning den här veckan. Men det är ju rätt mycket bättre än 5 mils löpning. ;) Nästa vecka är sista veckan jag kör på som vanligt innan det är dags att skruva ner lite inför VM.
Bara 3 veckor kvar nu...

Upplevelser genom löpningen

Tänk vad mycket jag får uppleva genom löpningen!
Vad mycket jag får se och vad många härliga människor jag har träffat och lärt känna.
Tänk vad mycket natur jag sett på de relativt få år som jag sprungit runt lite här och var.
Vilka fina stigar jag fått äran att springa på och vilka vackra vyer jag fått beskåda.
Tänk alla känslor som rusat genom min kropp under alla löpningar.
Vad många endorfiner jag har fått "knarka".

Tänk va många länder jag fått springa i. Jag tänkte igenom och räknade ihop och det är faktiskt rätt många.
Förenade Arabemiraten - Dubai Marathon
Tyskland - Berlin Marathon
Norge - Kristins Runde och Bislett 24H
Finland - Espoo 24H
Italien - Rom Marathon och UTMB
Frankrike - UTMB
Schweiz - UTMB
Ungern - Ultrabalaton
England - Round Rotherham
Thailand - Träning
Danmark - Träning

Och om 3 veckor är jag i Holland och springer VM!! Ofattbart nära nu! Sååå spännande och kul!!

Varmt i Ungern!
Foto: Mark Markovics

Varvtider och bilder från TEC

Kollar lite på varvtider från förra helgens TEC. De första två varven gick lite snabbare men sen skulle man kunna säga att jag sprungit rätt jämnt. :)

59:14

58:40

1:02:05

1:04:35

1:02:54

1:02:08

1:02:59

1:03:56

Lite kul att kolla på. Alla resultat och varvtider finns här.

Det finns också många bilder från loppet.
Mia Thomsens bilder
Johan Stegfors på X-Kross bilder (Facebook)
Rönnlunds foto bilder (Facebook)

Foto: Mia Thomsen

Halvmaramorgon

Jag kom hem lite trött igår kväll. Det är en lång resa mellan Köpenhamn och Kristinehamn trots att namnen låter rätt lika. ;) Fick i mig lite att äta, gjorde upp med Ulrica om ett morgonpass och ramlade sen ner rakt ner i bingen. Sov som en sten, kan jag säga. Vaknade inte en enda gång. Otroligt skönt. Jag gillar verkligen min egen säng.

Ulrica och jag hade bestämt att mötas efter vägen. Vi skulle båda starta hemifrån kl 6.00. Väderprognosen visade regn men ute var det bara molnigt och väldigt blåsigt. Jag hade medvind första biten så det gick rysligt lätt. Men sen hamnade jag på nåt sätt i det där tempot och benen rullade på.
Mötte Ulrica och vi babblade oss fram och rätt som det var pep klockan till och jag tittade och såg att jag redan hade sprungit 18 km! Tiden och km'arna gick så fort.
Vi fortsatte, jag hemåt och Ulrica till jobbet. Det gick så lätt idag, trots att vi sprang mer som bokstaven C i motvinden. Det är konstigt, ibland känns det som om man har motvind en hel runda. Idag kändes det som om vi hade mer medvind än motvind. Sånt är härligt!

Det blev en jättehärlig morgon med en halvmara löpning i strax över 5-fart (5:04).
Och det känns så göööööööttttttt att det är fredag och imorgon ska jag sovmorgon!

Danmark

Det var en mycket intressant och lång dag igår. Steg upp vid 4.00 och var sen på plats i Danmark strax före lunch.
Efter kursen fick vi ett studiebesök på Cristiania. Väldigt intressant!



Hela kvällen gick åt till detta samt middag så det fanns tyvärr ingen tid för löpning.

Tog istället en liten morgonspringtur nu på morgonen för att se mig lite omkring. Hittade ut till havet! :)


Det gick lätt och jag hittade tillbaka till hotellet efter 12,5 km.


Nu blir smaskig hotellfrukost innan vi ska fortsätta jobba fram till lunch.
Sen blir det lika lång resa hem igen. :)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ombokad

Det blev inget besök på CAM idag. De ringde och lämnade återbud så jag fick en ny tid på fredag.
Solen sken när jag kom hem och äntligen har vi fått lite värme i luften.

Vi fixade maten och ställde in den i ugnen. Och medans den blev klar så tog vi en springtur.
När vi kom hem doftande det gott och pajen var precis klar att äta. Perfekt! God var den också!

Nu håller jag på att packa lite. Tidigt imorgon bitti drar jag nämligen till Köpenhamn på jobb.
Tror jag fått med allt. Springgrejer, färska underkläder och tandborste. Mer behöver man väl inte?!
Ska försöka lägga mig i tid, måste åka hemifrån 4:20...

Sommardäcken sitter på bilen nu. Rosa och fina. ;)

Mjölkigt

Tanken när jag la mig igår var att springa på morgonen. Det var också vad jag sa till sonen. Att jag skulle springa först och väcka honom när jag kom hem. Men när klockan ringde och jag satte på kaffet var det vitt ute. Som att titta in i ett mjölkglas. Såg inge trevligt ut.
Motivationen sjönk, jag var trött och obeslutsam så jag lät springskorna stå kvar i hallen och cyklade istället ner till arenan och morgonspinningen.

På väg till Arenan

Jag körde inte på till max utan sparade lite krafter och lät benen få en massa blodcirkulation. Det var riktigt gött.
Funderade ett tag på att springa på lunchrasten, men måste ägna tiden åt att slänga på sommarsulorna på bilen istället (vinterdäckssäsongen är tydligen över).
I eftermiddag ska jag nämligen över till Karlstad och CAM igen. Jag ska kolla så att ryggen fortfarande ser bra ut. Den var ju så sned sist.

På'et igen!

Så var det dags att fortsätta mängdträningen inför VM. Bokade en löpdejt med Annica efter jobbet.
Det var rätt varmt när jag sprang iväg. Mötte upp Annica nästan hemma hos henne och sen fortsatte vi ett varv runt i stan. Babblade på om allt möjligt.  Benen kändes ok men i utförsbackarna kändes de lite stela och "odämpande".

Det blev 11,5 km och under turen tittade solen fram och det var riktigt vårigt. Jättehärligt.

Stannade till i garaget hos sambon på väg hem och promenerade sen sista hundra metrarna hem.
Skönt att va igång igen. Imorgon blir det nog lite morgonlöpning istället för spinningen.

Tec 50 miles

50 miles, lite drygt 80 km. Tanken från början var ju att springa 100 miles. Jag gillar Tec, jag gillar banan, funktionärerna, ja hela arrangemanget. Nu fick jag ju en biljett till VM och styrde därför av 100 miles och tänkte istället springa 50 miles, som träning, mitt i en mängdvecka.

Började min mängdvecka med en tremilsdag och tränade sen på alla dagar utom fredagen. 60 km i benen måndag till torsdag. Det skulle bli fint med en 14 milavecka. Bra träning. Jag skulle softa och ta det lugnt. Göra mitt eget lopp, som alltid.

På morgonen smakade frukosten extra bra eftersom kvällens middag bestod av pasta och rött kött. Inte riktigt min grej. Pasta äter jag inte nuförtiden och kött bara växer munnen ju mer jag tuggar. Men eftersom jag var tvungen att äta nåt (och redan hade betalt 170:- för kalaset) så åt jag lite pasta ändå. Fick sen superont i magen. Dumt.
Käkade rätt mycket frukost och pratade med andra löpare, bla om Hoka-skorna som jag är väldigt nyfiken på. Sen drog vi upp på rummet och klädde om och fixade allt. Ute vräkte det ner regn.

Jag tog på mig mina regnkläder när vi gick till starten och tänkte även springa i dom. Jag hatar att frysa. Vid starten var ett stort tält där alla rymdes och det var ett riktigt bra drag mot föregående år. Det blev ett riktigt kramkalas när man ses igen. Alla goa springkompisar. Det är så härligt!

30 minuter till start.

10 minuter kvar till start och Jonas och David höll en kort genomgång. Äntligen skulle vi få springa!

Klar för start

Geggigt i tältet redan före start.

Vi går ut och jag får igång klockan. Har struntat i pulsbältet eftersom det ger mig så mycket skav. Har tejpat över gammalt skav och allt känns bra.
Klockan 10 smäller startskottet av och vi springer iväg. Det känns så gött, men det dröjer inte länge förrän värmen börjar komma. Det blir skitvarmt inne i regnkläderna. Varmare än jag brukar uppleva det.
Jag träffar på Åsa och vi springer och pratar större delen av första varvet.
Bestämmer mig för att ta av regnkläderna vid varvning. Kränger av mig jackan under sista km'ern och det blåser skönt igenom tröjan. Det har nästan slutat regna också.

Vid varvning går jag snabbt till våra grejer och tar av regnbyxorna och slänger regnjackan och tar istället vindjackan. Inte för att jag har bråttom men jag har inte lust att bli kall. Inte redan. Tar med mig jackan och springer iväg. När jag sen kommer ner på cykelvägen tar jag den på mig i farten. Benen rullar på av sig själva. Det är inte många backar jag går i, och farten ligger under 6-minutersfart.


Nu börjar det snöa! Stora flingor vräker ner. Jaja, inget att göra nåt åt. Kroppen känns fin och jag maler på. Samma tempo, rakt igenom. I skogen känner jag mig som ett djur. Trippar fram och det känns som om jag springer om en massa folk på de här bitarna. Jag älskar trail!

Jag hoppade som en häst över hinder!

Nu har jag redan gjort en fjärdedel. Vill inte tänka att det är bara är 6 varv kvar som jag ska få springa på den där trevliga banan.Vid varvningen tar jag 3 muggar Cola och slänger några ord med Maria och Anna. Sen drar jag ut på varv 3. Känner mig så pigg och glad! Men börjar känna av lite från ryggen men tänker bort det.

In igen för varvning och jag får stanna och fylla på vatten i ryggan. Har nästan druckit upp 1,5 liter på 3 mil. Det är mindre än jag brukar dricka. Men jag är kall och mina kläder är dyngsura så kanske känner inte kroppen vätskebristen.

Underlaget på banan varierar från asfalt till sugande grusväg. Leriga stigar och sockrig snö. Jättehärlig variation!

Jag har hittills sprungit till och från tillsammans med Tobias och Sebastian och nu träffar jag på Tobias igen. Sebastian ligger lite före. Tobias känner av sin skada och bestämmer sig för att avbryta.
Efter fjärde varvet är jag halvvägs och firar med kaffe och choklad. Fortsätter sen på egen hand. Bara 4 varv kvar. Jag är lite avis på de som får stanna och springa hela natten. Jag hade gärna stannat. Men nu är det en annan tävling som väntar så då får jag hålla igen. :)
Jag känner mig enormt stark och springer på i samma fart. Det märks att de som drog iväg i början har dragit ner farten. Jag passerar löpare hela tiden.

Femte varvet går fort och jag drar ut på varv nr 6. Börjar räkna ner. Tänker 2,5 mil kvar. Det är inte långt. Men jag maler på. Samma fart.
Passerar en norsk tjej i skogspartiet. Hon går. Jag trippar fram. Leran skvätter och det är så fantastiskt härligt!
Precis innan jag ska springa in för varvning passerar jag en tjej till. Det visar sig vara Ellen. Hon säger att jag är första tjej som varvar henne. Att jag är först. Va kul, säger jag. Men när jag kommer in till varvningen är det ingen som säger nåt om att jag skulle leda min klass. Tänker att det är nog inte så.
Fyller ryggan med vatten igen och iväg.

Foto: Johan Stegfors - X-kross

Ut på näst sista varvet. Nu börjar sträckan som är kvar på en etta. Inte långt alls. Nästan som att springa till jobbet en vanlig dag. Jag är inte alls trött. Tempot ligger kvar och jag fortsätter. Börjar bli kissnödig och funderar på om jag ska vänta med toabesök tills jag kommer i mål men ju närmare varvning jag kommer desto mer ont i magen. Jag måste stanna på baja-majan innan sista varvet. Har trosor, korta tights och långa tights. Det blir lite knöligt när jag ska dra upp alla lager men jag är ju snart i mål så jag bryr mig inte så mycket om det.
Återigen sägs det inget vid varvningen om att jag skulle leda loppet, vilket i och för sig inte gör så värst mycket. Tänker lite ändå att jag borde vara topp 3 i alla fall eftersom jag ändå håller 6-fart.

Jag går ut på sista varvet. Springer om andra löpare hela tiden. Känner mig så stark. Som en dieselmaskin, bara tuggar på. Springer i nästan alla backar och benen går av sig själva. Sista backen upp. Jag flyger fram! Springer in genom tältet och stänger av klockan på 8.16.

Maria kommer fram och frågar om jag gått i mål. Det blir lite virrvarr och till slut kommer Mia och ger mig ett glasberg. Det har blivit nåt vajsing med ett chip och den som står som ledare av loppet har inte ens startat, iaf inte i min klass, 50 miles.
Jag har vunnit! Jag var först. Ellen hade rätt. :)

Kaffe efter målgång!

Fy tusan vilken fantastisk dag! Jag var stark rakt igenom. Jag höll jämn fin fart och jag kunde springa 80 km på 8.16 mitt i en mängdträningsvecka. Jag är lite imponerad av min kropp. Den är fantastisk.

Glasberget

Sviterna av gårdagen stavas skavsår. När jag struntade i att rätta till kläderna efter toastoppet hamnade de fel. Jag har ett skavsår runt hela mig.De sved hela natten men nu har det lagt sig.

Tejpen som jag så noggrant hade satt på runt sportbh'n satt lite för högt och jag har nya fina röda märken. Men det är smällar man får ta. ;) I övrigt är jag oskadd.

Jag är så nöjd med gårdagen! Nöjd med min insats och att jag kunde hålla så jämnt fint tempo hela vägen. Jag är stark just nu!

Hur mås?

Njuter lite av segerns sötma. :) Otroligt vad jag kände mig stark igår! Manglade på i uppförsbackarna och benen bara rullade på. Sprang runt i skogen som ett djur. Skogspartiet var det bästa på hela banan. Åh va jag älskar att springa i skogen. Geggamojja all over. :) :)

Ett långpass på träning och jag vann. Måste va i en mycket bra fas just nu. Det är roligt!

Idag är jag lite stel i ryggen och lite extra hungrig, annars känns allt som vanligt. Kanske tar jag en kort återhämtningsrunda i eftermiddag, kanske inte. Jag har ju redan gjort 140 km den här veckan. Vi får se...

Nu ska jag dra över till Karlstad och titta ut en present till min äldste son som fyller år snart.

Hemväg

Sitter bak i bilen och regnet smattrar mot rutan. Just nu känns det rätt skönt att slippa springa hela natten i det vädret. Men det var ändå tufft att avsluta på halva.

Det gick riktigt bra att springa idag och jag kände mig så stark hela vägen. Riktigt bra!

Fick en liten överraskning när jag kom i mål och fick reda på att jag var först! Jag vann! :)
Känner mig riktigt nöjd och glad och känner mig vrålstark!

Självklart kommer det en tävlingsrapport inom kort.

Följa TEC

För er som är intresserade av att se hur det går för oss löpare på TEC så kan ni följa tävlingen så här:

Jogg.se

Facebook

Starten går om en timme, dvs klockan 10.00

Trevlig helg! :)

Det regnar

Regnet öser ner utanför. Det är inget jag kan göra något åt. Bara att gilla läget liksom. Men det är ju bara vatten. Precis som när jag duschar,  fast lite kallare.

Kommer ha Regnkläder på vid start. Jag gillar inte att bli kall. Enligt väderprognosen kommer det sluta regna.

Frukosten smakade bra och jag är proppmätt!
Har sovit lite halvkasst och vaknat många gånger. Men det var ju ändå en Hästenssäng.

Nej, nu ska jag klä mig.
Hörs ikväll. Måste gå i mål före mörkret för jag har ingen pannlampa med.

Inspirerad

Är på plats på Täby park hotell. Har träffat en massa goa löpare och tankat massor av inspiration.

Maten var väl kanske inte det just jag tycker bäst om,  men det gör inte så mycket.

Efter middagen lyssnade vi på Micke Anderson som berättade om när han sprang Badwater ultramarathon. Det var mycket intressant och inspirerande.

Nu känner jag mig jättesugen på att springa imorgon. Det ska bli jättekul!
Nu ska jag fixa iordning allt så det är klart.

Världens största Tack till Daniel Wassberg på Intersport som lyckades fixa fram en vätskeblåsa på kort tid och till pappa som fixade så vi kom tryggt och säkert till Täby.

Ett par timmar kvar.

Igår kväll surfade jag runt lite och kollade äntligen vädret. Det ser ut att bli lite regn. Det gör mig inte så mycket. Jag har packat regnkläder. Regnkläder som tålde tuffa väderförhållanden i Alperna så då ska de väl klara lite regn i Täby liksom.
Kanske skulle tagit med en keps. Jag gillar inte att få regn i ögonen men jag har brillor med så jag kanske tar dom iså fall.

Nu är det bara ett par timmar kvar tills vi rullar mot Täby. Åh, va det här ska bli kul!
Nu ska jag bara käka en massa god lunch och jobba lite till.
Igår laddade jag på med blodpudding. Det är så himla gott! Äter det inte så ofta eftersom det är mjöl i och min mage mår bäst utan. (Vet att det finns glutenfri men den är istället full av socker, pest eller kolera liksom.)
Var med yngste sonen på fotbollsträning igår kväll och drog igång med matlagningen när vi kom hem.
"Mmm, gud va gött det luktar!" sa han, när jag började steka, den lille gourmétkungen som också älskar blodpudding.

Blodpudding, bacon och ägg. Mumsigt!