Helt sjukt va jag mår bra!

Den här helgen har varit helt kanonbra! Lite mer detaljerat såg den ut så här:


Fredag: Annica och jag tog oss an den näst sista milen i 10x10-utmaningen. Solen sken och allt kändes toppen. Hem, dusch, hämta barnen på fritids och lämna över till pappa. Sen skjutsade de mig till stationen så jag kom på tåget. Tåget gick som planerat 16.03. Men när vi sen kom till Katrineholm så kom vi inte längre. En brand i ett ställverk i Flen gjorde att alla tåg stod still. Min rumskompis Karin skulle åka med Emelie från Norrköping så de tog en extra omväg via Katrineholm för att hämta upp mig. Världens bästa! Min tacksamhet känner inga gränser! Karin och jag installerade oss i det superkalla rummet på Best Hostel i Gamla Stan. Vår vän värmefläkten bodde också i vårt rum.

Värmefläkten

Lördag: Vandrarhemmet erbjöd tyvärr ingen frukost så vår tanke var att stanna på ett café eller 7eleven och köpa något på väg till föreläsningen med Timothy Noaks, författaren till löparens bibel Lore of Running och vår egen Rune Larsson. Tiden rann iväg och det slutade med att vi kom fram i sista minuten med tomma magar. Det löste sig sedan på första fikapausen.



Tim pratade om vätska, bla att man ska dricka när man är törstig, inte bara "för att". Men jag uppfattade ändå den röda tråden som att man ska lyssna på sin kropp. Tim pratade också om att man har enormt mycket mer krafter kvar när man känner trötthet. Det är nånting jag ska ta med mig. Hjärnan ska inte få luras när musklerna i själva verket orkar med mer.



Satt tyvärr lite långt bak, men där framme är han :)

Vi fick supergod lunch och arrangörerna, Carina och Kristina får högsta betyg av mig!



Eftermiddagen präglades av många frågor till våra legender.

Det var sedan dags för en gemensam löptur runt brunnsviken och finalen av 10x10-utmaningen. Kylan bet i kinderna men jag kände ändå mig superpigg och jag flög fram. Så enormt inspirerad och laddad med energi av alla underbara löpare.



Efter en skön dusch på Sats vid Odenplan var det middag och den smakade också himla bra. Sen bar det av till vårt rum på vandrarhemmet igen. Den här gången med ett stopp för att köpa frukost först.

Söndag: Potentiell Landslagslöpare, så kallas några, bla jag. Vi träffades en timme före alla andra som skulle springa ett varv runt Stockholms alla öar. Fredrik Elinder pratade om vilka tider och sträckor man kan prestera i teorin. Kjell-Ove Skoglund berättade hur uttagningen går till inför ett EM/VM. Sedan diskuterade vi lite om hur vi får gemenskap och hur denna gruppen ska arbeta och ses framöver.



Lägg till bildtext

Sedan skulle öarna intas och vi delade upp oss i olika fartgrupper. Det var lite kallt ute men solen sken och värmde oss så skönt. Första milen var otroligt seg. Jag funderade på hur jag nånsin skulle orka springa långt. Jag supertörstig hela tiden och drack upp allt vatten redan på de första 15 km'arna. Vid ca 21 km tog vi ett stopp på en Preem-mack och jag fyllde på med en stor kanelbulle och kaffe.

Fikastopp

Först därefter kändes det lättare. Jag bara pinnade på. Pratade med en massa andra löpare och njöt av livet, löpningen, vädret och min starka kropp. Det gick så lätt. När vi sedan skulle stanna vid Pressbyrån i Gamla Stan så valde jag och Lisette att kliva av. Hon hade fårr känningar i hälsenorna och jag  skulle med tåget hem. Det blev en knapp mara, 41,7 km i ca 6-minuters fart. Benen kändes pigga och jag kunde fortsatt hela dagen kändes det som. Idag känns det ingenting i benen. Jag har nog tänkt ta en vilodag idag men vi får se. Jag längtar redan efter att springa. Tåget kom hem på avsatt tid och mamma och mina goa barn mötte mig vid stationen.

Det var otroligt skönt att sova i sin egen säng igen.

Jag är så enormt glad över min starka kropp! Jag är så glad att jag åkte iväg på detta eventet och nu är jag verkligen fulladdad med energi och inspiration. Jag har träffat massor av nya och gamla ultravänner.