Peppes

Peppes trailrun cup är nu avgjord och jag var den som samlat flest poäng. Lite kul!

En annan rolig sak är att min springkompis Tobias vann herrklassen.

Dubbelt Värmland alltså! :)

Foto 30 - Självporträtt

Sista dagen i fotoföljetongen, ett självporträtt, och jag missade återigen att trycka publicera. :s
Här kommer ändå inlägget och därmed är fotoutmaningen avklarad. :)

Dagens foto: Självporträtt

Tips på bra musik-app!

Jag lyssnar oftast på musik när jag springer. Oftast blir det spotify där jag har gjort spellistor men jag tröttnar på dom rätt fort. Radio är lite bättre när jag inte vet vilken låt som kommer och det spelas lite olika.

Jag har hittat en app där du gör din egen radiokanal. Där finns också "färdiga" radiokanaler att lyssna på. Tex en kanal som heter Run nation. En kanal anpassad för löpning! Kanonbra!!
Det finns också en kanal med 80-talsmusik, och en kanal som spelar en massa musik från Bond-filmer och några till.

Appen heter Radio Play och finns både till iPhone och Android. Där kan man även sätta ihop sin egen radiokanal med sina favvoartister.


Man väljer en artist/grupp och trycker Skapa station. Då spelas låtar med den och ett par andra liknande artister/grupper. Trycker man då "tumme upp" på en låt man tycker är bra så spelas fler liknande låtar. Trycker man "tumme ner" så blir det färre sånna låtar. Ju mer aktiv man är desto mer personlig blir radiokanalen och bara spelar musik man gillar.

Toppenbra! tycker jag. :)

Att välja snöblandat regn

Jag brukar ju gå på morgonspinningen på tisdagarna. Igår kom min yngsta lille pöjk hem till oss för att storebror inte mådde bra, och han ville inte bli smittad. Det gör ont i mammahjärtat när barnen inte mår bra. Idag mår han bra igen så det verkade bara vara något tillfälligt. :)
Jag vaknade före klockan och hörde inget regn. Skulle jag ta spinningen eller springa en sväng? Jag tog en kaffe och funderade på saken. Det var ett par plusgrader och det regnade inte. Så jag klädde mig för löpning.
Då började det blåsa och regnet piskade på rutan. Hmmm... En varm sprinninglokal eller löpning i ösregn? Löpning! :)
På med regnkläder, buff OCH keps. Inte snyggast men väldigt funktionellt.

Ser lite sur ut, men det var jag inte. :)

När jag kom ut ser jag att det är snöblandat regn och det ÖSER verkligen ner. Upp med luvan och iväg. Jag skrattar lite för mig själv. Vilket väder!!

Mina kläder skyddar mig bra och jag fryser inte. De har ju klarat de flesta väderförhållanden när jag sprang UTMB runt Mont Blanc förra året så då ska de väl klara lite höstväder i Sverige?!

Det går faktiskt väldigt bra. Regnet och kylan stör mig inte alls.

Det som kommer ner ligger kvar som slask på vägen och fötterna blir snabbt blöta. Brunnar fryser ihop och det blir stor vattenpölar lite överallt som jag springer i. Plask, plask, plask!

Blött och kallt

Efter 6-7 km avtar regnet och jag kan fälla bort luvan och släppa in lite luft i ventilationshålen på jackan. Jag rundar Stadsbondgården och sonen ringer. Han har vaknat och jag beger mig hemåt.
Jag duschar, vi äter frukost och jag cyklar sen till jobbet.

I eftermiddag har vi friskvårdsdag och jag ska prova på Yoga. Det ska bli spännande att se hur jag kan böja min stela kropp.

Foto 29 - Svartvitt

Jag fick ett meddelande på Facebook för ett tag sen att jag vunnit en pokal i mountainbiketävling. Jag hade ingen aning om detta. Den här "tävlingen" var en en serie tävlingar och jag tror jag var den enda startande tjejen eller nåt.
Därför vann jag! ;) Idag fick jag pokalen i min hand så här kommer ett bildbevis!

Dagens foto: Svartvitt

Pappa har hittat en massa bilder på mig som liten så här kommer en annan svartvit på en liten Sandra...

Foto 28 - Blommor

Jag tycker att blommor är fina. Tyvärr har jag inte så bra hand om dom och här hemma är det sambon som sköter våra blommor. Och han gör det riktigt bra! Han vattnar och planterar om och fixar.
Min egna trädgårdsmästare! :)

Dagens bild blir på vår vackra orkidé som vi fick av min bästa kompis Linda med familj. Den blommar fullt ut nu och är jättefin!

Dagens bild: Blommor

Mtb och mysjogg

Idag fick dygnet en extra timme. Det gillas! Tänk att det då bli en sån bra, extra lång dag. :) Det var kallt imorse när jag steg upp, -5 grader.
Vi käkade brunch och tog sen en cykeltur i skogen på mountainbike. Jag försöker köra på lite och våga i skogen. Det är lättare att köra omkull om man fegar... Jag kommer säkert bli bättre med tiden. ;)
Nu i veckan ska jag provcykla en ny cykel som jag kanske ska köpa. Den jag har nu är lite stor så då blir det extra bängligt i skogen.

Fina sambon och jag.

När vi kom hem bytte jag skor och brallor och drog ut på en mysjogg. Jag lämnade klockan hemma och sprang bara i solen och njöt. Riktigt skönt!

En bra extra lång dag. :)

Mässa och shopping

Imorse begav vi oss mot Jönköping och Svenska Sportmässan. Utanför Mariestad mött vi upp sambons syster och hennes sambo och så åkte vi tillsammans ner. Elmia är ju rätt stort och vi hade nog alla ganska stora förväntningar att det skulle vara en ganska stor mässa. Det var även en resemässa samtidigt så det skulle bli kul att tillbringa dagen på Elmia.

När vi kommer in ser vi att det bara är en hall som är öppen och det är ganska litet. Det finns 2 montrar med kläder där det är mest folk. I övrigt är det ganska glest och inte så mycket att titta på. Lite cyklar, En Svensk Klassiker och några andra montrar.

Här var det mest folk

 Resemässan är ännu mindre och har kanske 10 montrar.

En dryg timme och så hade vi sett allt. Vi köper lite kläder och en hjälm och drar oss sen ut till A6 för en bit mat. Lite besvikna över att åka 20 mil enkel resa för så lite.

Vi shoppar lite på A6 och jag hittar en löparklänning! Jag gillar ju löparkjol och nu kommer jag även springa i klänning. Jättesnygg, tycker jag. Rosa var den också... ;)

Löparklänning :)

40 mil i bil. Nu är vi hemma igen och ska sätta oss framför en film. Myspys!

Foto 27 - Distans

Ordet distans kan tolkas på många sätt och jag väljer att läsa det som distans(ritt). Något som jag höll på med med min häst, innan jag blev mamma.

I distansritt rider man sträckor på ett par mil upp till 16 mil. Varje sträcka är uppdelad i delsträckor med obligatoriska veterinäkontroller och vila mellan varje.

Bilden blir på min häst Ohio. Han var en fullblodsarab och det var min tävlingshäst sist.
Före det hade jag ett varmblod som hette Sirloin Rebell, och innan dess ett sto som hette Tajvi.

Ohio och jag tävlade på sträckor upp till 100 km. Rebell startade bara klasser upp till 80 km.

Dagens bild: Distans(ritt)

Först en gammal bild

Sen en nyare. Här ser man vad ljus han blivit i manen tex.

Foto 26 - Närbild

Närbild. Jag tar alla mina bilder med min telefon så jag har tyvärr inget makroläge på den.
Jag bjuder därför på en dagsfärsk närbild av halva mitt ansikte. :)

Dagens bild: Närbild

Härlig lunchtur

Jag satt inne på jobbet och tittade ut. Solen sken och det var ganska kyligt ute. Men det såg så otroligt vackert ut. Jag kände verkligen bara för att ta mig ut i skogen, fylla mig med frisk luft och tassa fram på de frusna löven.

Jag flexade ut och drog igång lite fin musik. Det var jättehärligt! Kroppen kändes pigg och det kändes riktigt bra. 14 km senare är jag tillbaka på jobbet. En riktigt bra lunch. :)

Is på vattenpölarna

Imorgon drar sambon och jag till Jönköping på Svenska Sportmässan. Det ska blir riktigt kul!
Men först en tur till Filipstad för att lämna barnen hos mamma. De ville inte följa med.

Lugnare period

Jag har tränat länge utan någon längre period vila. Jag ligger på runt 40 löpta mil i månaden och lite annan träning. Lägg till ett heltidsjobb, sambo, 2 barn och ett nytt hem.
Jag ska inte säga att jag tappat gnistan men jag känner mig väldigt trött och mår inte på topp.

Under sista tiden har jag heller inte haft samma glädje i löpningen som jag haft tidigare. Helgen i England fick upp lusten lite men inte fullt ut.

Jag tänker därför ta en lite lugnare period. Jag tror jag behöver det.
Det kommer kanske bli färre mil, mindre träning. Kanske.

Igår kväll när jag gick och la mig kröp det i benen på mig och jag bara längtade efter att springa. Idag tog jag därför med grejer till jobbet men hela dagen har jag bara skjutit det framför mig.
Därför står jag över.

Jag har inget mer än KUL-helgen i mitten av november planerad framöver (vilket jag verkligen ser fram emot) och det känns lite tomt men samtidigt väldigt skönt.

Kanske springer jag imorgon, kanske inte. Jag gör det om jag känner för det. Inte annars.

Marias bild från i lördags

Foto 25 - Rosa

Åh, jag gillar ju rosa! Det har jag ju berättat om redan.

Här kommer fler.

Dagens foto: Rosa

Rosa tröja, rosa skor

Iklädd mitt favvolinne på Jättelångt.

Jubileumsmaran i rosa tröja

Favorit i repris, mina rosa fälgar

Foto 24 - Mat

Mat är gott! Tänk att det finns så mycket smarrigt att äta. Idag käkade jag rester av gårdagens kycklingtacopaj (långt ord) till lunch.

Det får bli många bilder idag. :)

Dagens bild: Mat

Jag älskar ägg! Här är senaste leveransen hem, 180 ägg...

Lax är det bästa jag vet!

Hemmagjord pizza

Hallonpaj till efterrätt

Kyckling, stekt vitkål och avokado

Foto 23 - Motljus

Motljus blir snyggt tycker jag... Därför kommer några extrabilder idag.

Dagens bild: Motljus

Soligt och fint, en dag när jag sprang hem från jobbet.

Wakeboardåkning i stugan

Vårigt

En söndag, på väg hem från England

Det var rätt skönt att promenera hem från tävlingen. Vi gick in på vårt hotellet och får se en massa ballonger och musiken spelas än en gång på rätt hög volym. O nej! Vi som ville ha lugn och ro. Vi talade lite med hotellägaren som blivit lite av vår kompis. Sen gick vi upp på vårt rum och packade upp blöta leriga kläder och hängde på tork, tog det lugnt. Vi har också fått in en till säng.

Vi hade bestämt att äta på hotellets restaurang så vi går ner och får in menyn. Vår kompis hotellägaren kommer och pratar med oss och frågar hur det gått. Han berättar att det är 14-års kalas och de bara kommer spela fram till 21.30 så efter det skulle det bli lugnt. Det känns otroligt skönt!

Vi äter god mat, dricker en öl och lyssnar på de söta fjortisarna som sjunger karaoke. Det lät inte bra, inte alls bra. De spelade en massa gammal musik (Corona, Locomotion, George Micael mm) så vi fick en massa flash-backs och satt bara och väntade på Ace of Base...

Skål!

När klockan är 21.00 sitter vi och gäspar ikapp och tar trappan till vårt rum. Fjortisarna sjunger vidare.

Vi bäddar ner oss i varsin säng och räknar ner till 21.30. Det blir tyst från födelsedagskalaset och vi somnar och sover i över 10 timmar. Gött!

Frulle!

Vi käkar en engelsk frukost innan vi checkar ut och tar oss in till Rotherham tågstation med taxi.

Rotherham

Vi knallar runt och letar efter en sportaffär men det mesta är stängt så vi tar tåget till Sheffield. Där finns det fler affärer. Vi strosar runt och tittar på lite av varje innan vi tar nästa tåg till Derby där vi käkar för att ta sista bussen till Flygplatsen.

Sheffield

Den är lite sen så när vi anländer till flygplatsen är det bara 40 minuter kvar tills vi ska lyfta. Checkar snabbt in väskorna och andas sen ut och tar en kaffe. Det kändes som en liten flygplats när vi landade så det kan inte va så långa avstånd.

Men oj, va fort tiden gick! Det är dags att gå till gaten, men vi hamnar bakom en hel familj, som inte alls har bråttom. Slinker förbi i kön efter passkontrollen och bort mot säkerhetskontrollen. En av vakterna frågar om vi har bråttom och vi säger att vårt plan lyfter om en kvart. Han visar fram oss och vi kör snabbt igenom våra grejer. Det piper och kameran signalerar på vår pokal men den släpps igenom.

Med passet i ena handen och skärpet i den andra springer vi återigen och kryssar bland människor, rundar lite smink i tax-free'n och vidare mot avgångsgaterna. Hittar vår gate och där står bussen och väntar på oss. Vi var sist...

Vi hoppar in i bussen och den tar oss till pytteplanet. Pytteplanet tar oss säkert till Frankfurt där vi har gott om tid den här gången. Vi går mellan terminalerna och jag shoppar choklad.

Sista biten hem åker vi i ett stort plan. Bakom oss sitter 3 tjejer som konstant pratar, tjattrar och skrattar heeeela resan. Jag hade gärna sovit en stund eftersom det inte blir så mycket av den varan kommande natt. Men icke! Men de hade säkert kul så... :)

Vi landar 23.40, en nervös väntan på om väskorna skulle hitta fram som vi, men det gjorde dom och Marias snälla syrra hämtar oss på Arlanda och vi kommer i säng hemma hos Maria strax efter kl 1.00

Ett par timmar senare är det dags att gå upp och ta morgontåget direkt till jobbet.
Det blev en lång dag igår men jag somnade gott i min egen säng sen kan jag lova.

Jag är riktigt nöjd med resan. Jag har hittat tillbaka lite till löplusten och jag känner mig stark.
Vi har haft kul, lite äventyr, fint väder och dessutom en otippad tredjeplats.

Snurra igång benen

Tisdagar betyder morgonspinning, så även idag. Jag tänkte ta det rätt lugnt och bara få lite blodcirkulation i benen. Jag har inte känt speciellt mycket i benen efter tävlingen vilket jag verkligen förundras över. Hur kan de kännas "som vanligt" efter nästan 2 maror i terräng? Skumt...

Passet drog igång och jag cyklar på. Det känns bra! Benen och kroppen svarar och jag känner mig inte alls sliten. Jag kör på som vanligt och svetten sprutar! Det är så kul! Wihooo!!

Så nu är benen igångsnurrade och ikväll blir det lugna puckar med mina favoritkillar. De absolut bästa!!

Round Rotherham 80 miles

Klockan ringer vid 5.30 och vi vaknar till. När slutade de väsnas där nere egentligen. Ingen av oss minns eller vet hur lång sömn vi fick. Vi stiger upp och klär oss och äter den lilla frukost vi köpte på närköpet dagen innan. Vi får skjuts av mannen ur tävlingsorganisationen och han hämtar upp oss strax efter 6.00, precis som uppgjort.

Ute är det lite småkallt men stjärnklart och vi tror att det kommer bli en toppendag. Vi gör upp att starta tillsammans och hänga ihop så länge det känns bra.

Förberedelser

Vi får vår nummerlapp, t-shirt och ett snyggt märke att sy fast på väskan/jackan. Vi pratar med lite folk och träffar Jan Söderkvist.

Påsiga ögon efter lite dålig sömn. Var dock inte så sammanbiten som jag ser ut.

Det är dags för start och vi går ut i den kyliga morgonen. Det är fortfarande mörkt men den första delen kommer gå längs med belysta vägar så vi behöver ingen pannlampa, vilket känns rätt skönt. Vi springer i en stor klunga och enligt han som körde oss skulle vi vara 350 personer som startade.

Dags för start

Det tog ett tag innan jag blev varm. De flesta sprang i kortbrallor. Jag hade bara med mig långa tights och långärmat så jag kunde inte välja så mycket. Jag kände mig ändå rätt klädd. Maria körde linne och korttights. Hon är tuff hon! ;)

Vi tuffade på och det började ljusna. Vi sprang igenom fina skogar, över gärden och uppför leriga passager där fötterna bara gled. Än så länge var fältet ganska samlat så vi följde bara strömmen.
Vi fick gå i de lerigaste partierna för fötterna for åt alla håll. Vi tog det lugnt.

Fin stig.

Jag hade som mål att ha en bra dag och brydde mig inte om nån tid, men såg att på de flacka partierna sprang vi på rätt bra. Vi låg ändå i typ 5.17-fart, kanske lite snabbare än jag tänkt, men det kändes bra så jag lät det gå.

Solen sken och det var helt perfekt löparväder ute!

Vackert!!

Vi passerade över gärden och nyplöjda åkrar. Vissa ställen var ospringbara eftersom det var så mjukt och lerigt att skorna fastnade. Andra ställen erbjöd vacker utsikt och vi passerade små byar.
Nu var fältet lite mer utspridet och men vi kundå se andra löpare.

Märkningen av banan bestod av enstaka snitslar och små märken med pilar på. Märkena kunde sitta lite varstans. Ibland satt de på träd, eller grindar. Ibland på stolpar. När vi passerade samhällen kunde de sitta på en lyktstolpe, 2 meter upp eller på en gatunamnsskylt. Vilken sida av vägen de satt på varierade, så det gällde verkligen att ha ögonen med sig.

Tyvärr uppsmärksammade vi inte att leden gick rakt och vägen svängde så vi kom runt och tillbaka igen. bara att vända och leta upp rätt väg. Där fick vi en liten extra tur! Det kändes lite som om vi passerade folk hela tiden. Kanske gjorde vi det.

Heeeeej!

Vi springer vidare och km'arna rullar på. Solen skiner och det är så otroligt fint på vissa ställen. Skogen bildar som en himmel och stammarna täcks av murgröna. Det går fint, kroppens känns pigg och jag matar den med Snickers och vatten.

Vid 40 km är vi halvvägs och får tillgång till vår dropbag. Vi behöver inget ur den utan vi fortsätter. Jag får stanna ett par gånger för att tömma ur lera ur skorna. Vi passerar en stor golfbana och över en större väg. Vi är ensamma och ser inga andra löpare. Vi kollar vägbeskrivningen igen och inser att vi är fel. Vi vänder och ser de andra längre bort. Gör om, gör rätt. Där fick vi en extra bit igen.

Det är dags att räkna ner och vi passerar en stor ruin. Mäktigt!

Maria stannar och strechar sin ena rumpa.

Vi börjar prata lite om farten, hur fort springer vi egentligen? Jag tippar på 6 minutersfart, Maria på strax under. Ofta är det ju så att i slutet på loppet så känns det som om man springer så fort och i själva verket är det rätt långsamt. Klockan piper till och jag ser att vi tagit sista km på 5.17!

Det känns bra och vi springer på.

Nu börjar vi närma oss och det är bara ett par km kvar. Vi springer in i ett samhälle och helt plötsligt är vi vilse igen. Attans! Leta, leta, leta. Återigen ser vi en annan löpare längre bort och får jaga ifatt samma löpare som vi sprungit om tidigare.

Vi hittar rätt väg och bestämmer oss för att springa i mål tillsammans. Jag känner mig fortfarnade helt ok i kroppen och det bästa av allt är att mina fötter är hela!

Efter målgången tar vi en kaffe och varvar ner lite innan vi letar upp duschen. Allt är lerigt och alla skor måste parkeras utanför.

Klockan visar 83,4 km så vi fick ihop lite drygt 2 km extra på våra felnavigeringar.

Skoparkering

Mina skor som inte var jättefräscha hamnar i papperskorgen. Det är inte värt att göra ren dom. De är ändå rätt slut. Värmen på Ultrabalaton tog kål på dom. Nu är de i skohimlen.

Vi duschade länge och försökte få ren våra fötter. När vi håller på att klä oss kommer en tjej in och frågar om vi är "The swedish girls" (som vi blivit kallade hela tiden). Vi skulle tydligen få pris för vi hade blivit trea!

Överraskade och glada gjorde vi oss klara och fick ta emot en pokal och en påse med lite smått och gott i.

Vi placerade oss totalt på plats 40 av 262 fullföljande löpare. Det känns himla bra med tanke på att vi sprang och tog det lugnt. Jag är riktigt nöjd. :)
Vi tackade för en välarrangerad tävling och promenerade de 3 km tillbaka till vårt hotell. Nu skulle det bli skönt att sova. Ingen bröllopsfest som "stör". Eller?!?!