Vänta

Idag besökte jag en läkare på Klarälvskliniken i Karlstad. Jag fick berätta om vad jag höll på med. Sen tryckte han och vred och på mina ben och höften. Han såg fundersam ut och och hmmm'ade en hel del.

Han sa till slut att vi kan testa att bedöva slemsäcken för att se om det gör någon skillnad. Han tog en fram en stor spruta och jag frågade om det kommer göra ont.

- Ja det kommer kännas, sa han.
- Då är det bäst jag håller i mig, svarade jag.
- Gör det.

Gulp!

Men det visade sig snart vara klart och det enda som kändes var ett litet tryck. Nu fick jag sätta mig på stolen och vänta in verkan. Vi pratade lite om vad man äter på långa lopp och hur man sover. Ni vet, det här som vanliga människor brukar undra. :)

Sen fick jag ställa mig upp och gå lite. Och det kändes som en rätt stor förändring. Jag kunde stå på ett ben. Jag kunde böja på högerbenet när jag stod på bara det, dvs lägga all min vikt på högerbenet.
Jag kunde "fejk" ta på mig en strumpa. Det kan jag inte annars, alltså stå på högerbenet o ta på vänster strumpa.

Eftersom det blev en så pass stor förändring tyckte han ändå att vi skulle testa att spruta samma slemsäck med kortison. Så det gjorde han.
Jag betalade och åkte hem.

Nu är det bara att vänta nån dag.
Kommer detta ge nån effekt? Är det rätt diagnos? Är det i så fall rätt slemsäck?

Jag vågar inte tro på något längre. Det är bara att vänta och se.

Det var ok att träna sånt som inte gjorde ont sa läkaren. Så nu blir det mer cykling och paddling och kanske simning. Men eftersom jag har ont hela tiden reviderar jag det till, det som inte gör mer ont.

På onsdag morgon ska Jörgen och jag dra iväg ut och paddla tidigt, tidigt på morgonen. Det ska knappt blåsa nåt alls och det kommer bli superduperfin morgon på sjön!
Och jag ska testa min alldeles egna flytväst! :)