Sekunden efter kan känslan av varför gör jag det här? fullständigt övermanna kroppen. Tårarna rinner och tankarna som vad gör jag här ute i skogen när alla andra ligger i sköna sängar och sover? Jag vill också sova. Jag är trött.
Det är då det är viktigt att kunna vara stark.
Det är det här jag vill.
Jag har längtat efter de här känslorna .
Jag vill känna tröttheten.
Jag är medveten om dig svackan, men jag skiter i dig.
Jag vill uppleva känslan vid målgång.
Jag har betalt pengar för det här. ;)
Positiva tankar är megaviktigt. Och förberedelser om hur man ska göra när, inte om, svackorna kommer.
På temat positiva tankar brukar jag försöka dela upp långa lopp i kortare delar. Typ så här;
Först kommer jag till en fjärdedel.
En fjärdedel kan ju va ganska många timmar, beroende på hur långt loppet är. Tex så är det 6 timmar på en 24H, samtidigt som 6 timmar kan va just ett 6H. Men allt beror ju på hur man tänker och vad man är inställd på.
Sen brukar jag tänka, en fjärdedel, det är en kvart* på en timme och en kvart går ju ganska fort.
Och vips så har jag sprungit en fjärdedel!
Sen kommer en tredjedel.
En tredjedel av loppet. Då är man ju nästan på hälften.
Halva!
Det säger sig själv. Nu är det bara hemvägen kvar. Plättlätt! Nerför och medvind. ;)
(hm... Eller den tuffaste halvan då man är trött, men det får man inte tänka på)
Två tredjedelar.
Hälften är passerat och det är strax bara finalen kvar.
Sista fjärdedelen
Final! Det börjar lukta målgång! Oanade krafter kommer smygande och det går att illusionera målet.
Det är ju bara en kvart* kvar.
Och vips så är jag i mål!
Vet ni, jag har gjort en hel vecka på kryckorna.
Det är en fjärdedel!
 |
| Arbetsklädd och enbent Foto: Privat |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar