Med solglas i regn

Igår tänkte jag springa hem från stugan. Men jag hann bli så frusen, kall och omotiverad så jag åkte med i bilen istället. Imorse planerade jag istället en morgontur till jobbet. Jag kollade vädret och såg att det skulle bli strålande sol! Härligt!

Tog min färdigpackade rygga, solglasögon och smög iväg hemifrån. Det hade regnat under natten och himlen var inte alls klar som väderapp'en sa. Nytt regn hängde i luften. Jag sprang iväg med min nya spellista spelandes i öronen.

Det kändes som om jag tog det lugnt. Jag har ju inte sprungit nåt på 3 dagar. Hm, såg efter ett par km på klockan att det gick fortare än min känsla. Lät det va. Nu började det regna också och mina solbrillor blev prickiga. Jag slapp ju regnet i ögonen i alla fall.

Jag fortsatte ut längs vattnet mot Stadsbondgården. Såg att farten fortfarande var högre än känslan. Tänkte att det är nog medvind. Det regnade mer och mer. Vände och kände att jag hade haft medvind men farten låg konstant ändå. Skumt.

Klockan pep 18 km strax före jag hann fram till jobbet. Då sprack solen igenom molnen och jag fick dra lite nytta av mina solbrillor de sista 350 metrarna fram till jobbet. Undrar hur många som såg mig under vägen och funderade på varför jag bar solglasögon i regnet?! :)

Sammanfattar ändå en fantastiskt skön morgontur med väldigt lätta ben. Älska morgonlöpning!

Gammal bild.