Varför är det ok att be om barnvakt för att gå på krogen och dricka sig full, men när det handlar om barnvakt för att träna, då höjs det på ögonbrynen.
Är det inte lite fel ändå?
Jag är en "egoförälder". En mamma som tränar, om de nu ska kallas egoföräldrar. Jag tycker det är en negativ klang över ordet.
Jag tränar och är en stark och uthållig förälder som orkar med att leka, hoppa och skutta tillsammans med barnen. Jag fylls av välbehag efter ett skönt träningspass och blir en lugn och harmonisk mamma med tålamod och glatt humör. För mig är det bara fördelar.
Sen tycker jag att det är superviktigt att få in vardagsmotion och träning i barnens liv.
Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör.
Jag tycker att föräldrar som tränar mycket är föredömen! Föredömen för andra föräldrar och sina barn.
Jag har ialla fall lyckats lite med mina barn. Den ena sa häromdagen när vi skulle in till stan:
- Ska vi cykla?
- Ja, det ska vi, svarade mamman
- Meeeeen, åååååå. Du sa ju att vi skulle ta en promenad!
(så gick vi istället)
Att åka bil var inte ens ett alternativ. Jag blir så glad ända in i hjärtat. <3
Jag har ju bara barnen varannan vecka så jag lägger mer tid på träning barnfria veckor. Men när barnen är hos mig så försöker jag ändå träna. Jämför jag med andra så är det kanske mer än andra föräldrar.
Det går, bara man vill! Det handlar om prioritering och planering.
Ta med barnen på träningen eller träna medan barnen sover, tränar eller har aktiviteter. Det kanske inte är nödvändigt att vara med och se på alla deras träningar och aktiviteter?
Jag tycker att vi ska njuta av våra barn som starka och uthålliga föräldrar! Vi är förebilder för våra barn och den rollen ska tas på allvar.
Heja Andrea och alla andra tränande föräldrar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar