Bislettinspirerad

Fredagen tillbringades gående inne på Gekås i Ullared. Vi gick in när de öppnade och kom ut måååånga timmar senare med en hel vagn fylld av varor. Julklappar, kaffebryggare och badrumslampa var ett par av de grejer vi fick med oss hem. Lilla golfen tog oss tryggt genom snöovädret vid Skara och vi var hemma i Kristinehamn runt 21 på fredagskvällen.

I lördags packade vi upp alla våra nya saker och slog in barnens julklappar. Samtidigt följde jag alla grymma löpare som sprang i Oslo på Bislett. Jag blev enormt sugen på att vara där men vet samtidigt att jag hör hemma på stigen i skogen.
Jag drog iväg ett sms till Jörgen om springsällskap och vi möttes upp på vägen ut mot Picasso. Han hade redan varit ute i 90 minuter så vi slog sällskap en bit innan han drog hem och jag fortsatte en sväng runt stan på egen hand. Nästan 17 km i benen och ett enormt sug att springa långt. Fortsatte kvällen med att uppdatera Bislett-sidan ungefär 1000 gånger. Åh, imorgon måste jag springa långt, tänkte jag.

Bisletts korridorer, förra året.

Direkt jag slog upp mina bruna ögon i söndags kastade jag mig över Bislett-uppdateringarna och satt sen och såg hela "upploppet". Sen, efter att vi julpyntat hemma, när sambon drog iväg för att spela badmminton skulle jag äntligen få springa lite längre. På med ljudboken och iväg. Det var 13 minusgrader ute men jag hade klätt mig rätt och frös inte alls. Drog medvetet ner tempot, och då är kylan inget problem för andningen. Pannlampan lyste väg och när jag kom hem igen hade jag 30 km i benen. Himla gött, men fortfarande en längtan efter mer!

Idag har vi varit lediga från jobbet. En riktig långhelg alltså, ledig både fredag och måndag. Så fantastiskt, otroligt skönt. Vi sov länge, käkade frukost framför tv'n och tittade på julkalendern. Sen klädde jag mig varmt igen. Ute visade det 16 minus.

Jag slängde i visakortet i fickan, för jag skulle passera macken i Ölme och där säljer de kaffe. :)
Jag tog mig norr ut över Hultet och upp mot Hedbotten. Sen vidare mot Niklasdamm och Ölme. Det var kallt men solen sken och det var så vackert ute. Ljudboken var enormt spännande och det var de sista 3 timmarna som utspelades så det var jättespännande. Jag frös inte, men det var kallt om ansiktet och jag fick ta bort is från kinderna och håret i nacken med jämna mellanrum.

Efter 27 km kom jag fram till macken i Ölme och fick min efterlängtade kaffe. Stannade några minuter inne på macken. Tog av de blöta vantarna och buffen och fick i mig kaffet.
När jag sen begav mig iväg igen blev jag snabbt kall. Jackan frös till is och blev stel. Fingertopparna på vantarna blev också till is och buffen likaså. Det var riktigt, riktigt kallt och jag funderade nästan på att ringa efter skjuts. Men jag luffsade på och värmen började sen komma tillbaka. Boken tog slut och jag fick springa de sista km'arna i tysthet. Längtar efter uppföljaren kan jag säga...

Det var riktigt gött att komma hem och in i värmen i duschen. Flätan i håret var helt av is så den fick tina i varmvattnet.
Hade det inte varit så kallt ute hade jag kanske tagit en omväg för att få ihop en mara men nu nöjde jag mig med 39 km.

Jag känner mig nöjd och stark, dryga 86 km på 3 dagar och kroppen känns helfräsch. Vilken fantastisk manick! Imorgon ska det bli ännu kallare, jag ska jobba och jag tänker ta vilodag! :)

Jag på jobbet!