So close, no matter how far...

Metallicas fina ballad väcker mig 5.15 Regnet dånar utanför. Jag är inge sugen på att ge mig ut. Men jag går upp och klär mig, smörjer fötterna och snörar på mig skorna. Man ska aldrig boka av ett träningspass innan man klätt sig. Så jag står där på hallmattan, färdigklädd och lyssnar på regnet som tilltar. Så jag bestämmer mig för att ta av mig igen, men eftersom jag smörjt in fötterna och låren med Sportslick så får löparkjolen och strumporna vara på när jag kryper ner hos min älskling igen under det varma, goa täcket. Regnet smattrar på rutan och jag somnar om igen och får sova en timme till.

Istället fick det bli en löpning hem från stugan ikväll. Det regnade nu med men nu spelade det ingen roll. Det var bara skönt.

På måndag är det 33 år sen jag föddes. Av min pappa önskar jag mig sällskap och barnvakt i Vansbro på tisdag. Då går nämligen Vansbro Marathon En terrängmara. Jag är sugen. Har nog nästan bestämt mig. Jag vill dit.

Sommar!

Åh vilka härliga dagar vi haft! Idag har jag skrattat så jag kommer få träningsvärk i magen. Jag har åkt ring efter båten! :D Såå himla kul var det. Jag studsade upp över våg kanten och trodde jag skulle välta. Jag flög över vågen nästa gång. Och när båten svängde så centrifugalkraften (heter det så) tog mig så killade det i hela kroppen.
Det var verkligen jättekul!

Imorgon är det måndag, men inte en jobbardag. Vi har tagit ledigt. Bäst att passa på att njuta av det fina vädret. Det blir 2 löppass imorgon. Men det blev inget idag så det blir nog bra.

Midsommar

Ingen är vaken här hemma, jag smyger upp och klär mig, tar ett glas vatten. Jag snörar på mig skorna och smyger ut ur lägenheten. Nerför trapporna. Och där! Just där och då, börjar endorfinerna skena i kroppen! Jag joggar iväg mot skogen. Fåglarna sjunger och det kommer knappt en endaste bil.

Jag fyller mina lungor med skogsluft och låter syret sprida sig i min kropp. Över stock och sten. Jag njuter!

När jag kommer hem sover alla fortfarande. Klockan är bara 8. Efter en skön dusch smakar frukosten underbart.

Vilken bra start på midsommarafton. Det kan inte annat än bli en bra dag!
Kram och trevlig midsommar på er allihop.

Morgonpass

Klockan ringde 5.15 10 minuter senare var jag påklädd och på väg ut i morgonsolen. Jag gick de första hundra metrarna. Joggade senare iväg till fågelsång och lugnet. Lite trafik och få människor hade vaknat till. Det var så fridfullt. Det blev inte så långt men det gjorde mig bara mer sugen på morgonpass.

Imorgon bitti bär det nog av igen, fast inte lika tidigt. Då behöver jag ju inte gå till jobbet. Bara komma hem till mina grabbar och äta frukost.

Morgonpass är skönt! :)

Mysjogg och trefaldig moster

Idag blev jag moster för tredje gången. Syrran fick en flicka imorse. Allt har gått bra och hon ska nog heta Tilde. :)

Idag kunde jag inte hålla mig längre. Jag provade springa på mina stela ben. Det var inte skönt, men det gjorde skönt, för själen. Jag tog en liten, liten kort mysjogg runt jobbet. Imorgon kanske jag tar en runda också...

Tänk vilket gift löpningen är. Jag är fast. Jag erkänner, jag är beroende.

Hej o hå - på styltor jag gå.

Usch va låren är stela. Men va nöjd och glad jag känner mig. :)

Är bara lite trött på kommentarer som (När de frågat hur tävlingen gått och jag berättat att jag vann) "Var det bara du med eller?!" och "Var ni tre med?"
Då kan man lika gärna vara tyst!

Kondis.no

5 poäng till mig!

Oj! Jag vann!
Jag klarade mitt mål. Jag gick under 10 timmar och jag "tvålade" till ett par Norskor. :)

Jag jobbade i fredags hela dagen och sen styrde vi mot Norge. Klockan hann bli halv nio innan vi kom fram men det var bara att fixa sportdryck och packa det som skulle tas med. Sen slocknade jag och sov faktiskt rätt bra. Klockan 4.25 ringde klockan och det var dags att gå upp. Jag klädde mig och gick ner för att äta frukost. Jag är inte speciellt sugen på mat klockan halv fem men man måste ju så det var bara att äta. Sen upp på hotellrummet igen och fixade det sista och sen bar det iväg mot startplatsen.

Starten gick klockan 7. Det regnade och blåste. Inte alls så skönt men inget man kan göra något åt. Vi fixade med drop-bags och gjorde klart allt inför start. Krister sa att de hade tänkt hålla 6-minuterstempo och sen la man till 12 minuter per topp så skulle man ha 1 timme för service mm och gå under tio timmar. Det tyckte jag lät som en bra idé. Starten gick och vi sprang iväg. Men jag tappade snabbt bort Krister och Laila. Hamnade i en annan klunga. Vi besteg en topp, brant som tusan. Man kunde stå upp och ta i stigen framför sig. Så brant var det. När man stämplat längst uppe på toppen sprang man ner igen samma väg. Därför la jag, och de flesta andra sin rygga vid foten för att slippa släpa den upp och ner. Det tog inte lång tid efter att jag stämplat som jag mötte Laila så de låg inte långt efter. Det var bara en tjej framför så jag låg tvåa.


Utsikt från första toppen - Helgehaugen

Andra toppen var inte riktigt lika brant som den första. Vi hade nog samma positioner för jag mötte tjejen på väg upp och Laila på väg ner. När jag sen var på väg upp till tredje toppen möter jag en kille som säger att jag är första dam. Va?! Jag har inte sprungit om någon och sist jag mötte täten låg jag tvåa. Men nu mötte jag inte tjejen på väg upp. Det visade sig sedan att hon sprungit fel.


Utsikt från andra toppen - Lamannshaugen

Vid foten av den fjärde toppen fick man tillgång till sin drop-bag. Jag tog med en banan och en flaska Vitargo som jag drack upp under tiden tills jag kom ner igen. Då tog jag en ny flaska Vitargo och en påse godis och fortsatte ensam min väg mot mål. Nu fick man klara sig själv med vätska. Det visade sig inte vara några problem för det fanns bäckar lite överallt som man kunde fylla på sitt förråd i. Det gick uppför och nerför, hela tiden. Vid femte och sista toppen stod en kärra med energi i form av gel, nötter, bananer mm, man fick ta. Jag tog en banan och fortsatte. Nu gick det nerför i flera km. Jag lät benen rulla på. Det gick lätt trots att jag nu hade över 50 km i benen.


Fjärde toppen - Ringkollen

Banan var på sina ställen jättefin. Många fina utsikter och vyer. Det gick lösa får överallt. Jättemysigt att se dom ligga och sova i skogskanten eller möta dom längs vägen där de pinglade med sin klockor runt halsen.



När jag började närma mig mål, hade kanske 2-3 km kvar, jag var trött, det gick tungt, får jag ett sms. Det var min sambo. Han frågade hur långt jag hade kvar. Och när jag svarade fick jag till att svar att "Då får jag snart min segerpuss" så kom tårarna! Han var vid målet och väntade! Det var inte helt bestämt om han skulle åka dit eller ej. Jag blev så himla glad och det gav mig såå mycket kraft. Jag orkade springa på igen. Jag gick i uppförsbackarna men sen kunde jag springa på igen. Jag hade hela tiden koll bakåt om Laila eller någon annan skulle komma ikapp, men den enda jag såg var en man som jag tidigare sprungit ihop med. När jag gått uppför sista backen och det planade ut sig såg jag parkeringen. Där stod min bil! Där var Simon! Där var mål! Jag hade klarat det! Jag var först och jag var under tio timmar! Jag höjde mina armar mot skyn och jublade!! :)

Efter målgång togs det bilder och jag fick min segerpuss. <3 Prisutdelning var ganska snart efter att de tre pristagarna gått i mål. Laila kom tvåa och en norsk tjej kom trea. Så vi gjorde det, vi tvålade till dom. :) Tjejen som låg först i början kom in på fjärde plats.

För första gången i hela min löparkarriär har jag sprungit ett långt lopp utan att få en enda blåsa på fötterna. Jag smorde en massa med Sportslick och med mina Saucony Triumph så funkade det! En bra kombo.

Idag är jag stel i framsida lår. Det är nog all utförslöpning. Men annars känns allt himla bra. Jag är nöjd och glad! Nu har jag mina UTMB-poäng och jag vann båda kvalificeringsloppen!


Artikel i Krististinehamnsposten

Snart

Snart, snart rullar lilla OPiuM mot Gardemoen och Kristins Runde. Jag är enormt springsugen och ser verkligen fram emot detta!

Fick ett SMS av Laila Att det vore kul om vi "tvålade till Norskorna". :-) Och det är klart vi ska! Nån ska jag väl kunna komma före iaf. Jag hoppas på en tid runt 10 timmar. Har ju ingen aning om hur mycket dessa backar kommer ta på mina ben. Men jag sprang ju dubbla sträckan på 20 timmar så 10 timmar är väl förhoppningsvis överkomligt med tanke på den kuperade banan.

Imorgon bitti kl 7 går starten. Håll tummarna!


I natt startar de sin färd runt sjön, de som ska cykla Vätternrundan. Någon gång ska jag göra det igen! Det är en fantastiskt upplevelse att se solen gå upp. Här jag vid målgånen 2007, efter 300 km cykling.
Lycka till alla cyklister, löpare och andra som ska iväg i helgen.

Springsugen!

Åh jag är så sugen på att springa! Kanske ska luffsa ett par km ikväll? Eller nej? VILL!

De godaste bitarna ur påsen...

... har jag plockat idag. Det gäller att ta fram det bästa ur varje dag. Och det har jag verkligen gjort idag. Det var nästan svårt att välja eftersom det har varit en så bra dag.

Solen har lyst hela dagen och det har varit varmt och skönt. Jag har fått jobba ute.
Nu på eftermiddagen har jag och bonussonen varit och hälsat på min underbara vän Frida som är hemma från Singapore över sommaren. Vi har grillat och pratat och myst.
På vägen hem sjöng jag med till bilstereon och jag känner mig så lycklig!

Imorgon måste jag köpa all energi inför lördagen och börja med packningen. För på fredag efter jobbet bär det utomlands ju. Till grannlandet. Nu ska jag ta mig ett bad, läsa nya Runners World som kom idag och ta hand om mina fötter som ska ta mig över 8 mil.

Idag ska jag bli moster igen är det tänkt. Undrar om det blir så? Men bebisen kommer väl ut när den är färdig.

Syrran med stora magen

Laddad!

Så där ja, nu var sista passet innan Kristins Runde avklarat. Varför ändra ett vinnande koncept? Jag sprang 25 km på måndagen och sen var det Täby Extreme Challenge på lördagen. Det gick ju kanoners så jag provar med samma taktik.

Försökte prova ut ryggan, Lundhags Trailrunner, som jag fått låna (för ev. senare köp) av Daniel. Men den bara skumpade och jag kände mig bara neg till den så jag tog min gamla väl beprövade Camel Bak. Men eftersom jag måste bära med mig lite mer grejer på lördag så tog jag även på en midjeväska och en handburen flaska. Fullpackad begav jag mig ut. Här skulle testas!

Jag skulle springa till stugan i Vilången och där väntade Simon och vi skulle äta när jag kom dit. Jag sprang över skogen och det blev 14,7 km. Det kändes lätt och bra. Luffsade bara i ett mystempo och pratade i telefon med Laila, som också ska till Kristins Runde. Vi pratade och finslipade lite planer.

Väl framme i stugan åt jag grillad kyckling, potatissallad och njöt av solen och sällskapet. <3 Sen började frysa trots att jag satt på mig torra kläder så jag beslutade mig att springa tillbaka också. Annica ringde och frågade om jag var sugen på en tur så hon fick skjuts av sin man till mig i Vilången och så sprang vi tillsammans hem igen. Jag fick håll på hemvägen annars kändes det himla bra.

Jag är laddad och allt känns toppenbra!

När solen skiner och det regnar...

...då dansar alla gubbar och kärringar!
Så sa alltid min morfar. Idag när jag sprang så var det just sol och regn, men jag såg inga som dansade. :)

Som småbarnsförälder får man vara beredd att ta första bästa lediga tur och springa. Idag satt jag i myskläderna och drack kaffe när det plötsligt kom en chans till löpning. Endast 10 minuter senare var jag ombytt och på väg. Brandman kanske skulle vara ett passande jobb för föräldrar? Eller Superman, släng dig i väggen! Det gick lätt att springa idag dessutom. Under 5-minuterstempo på knappa 17 km. Det känns bra. Imorgon blir det ett av de sista passen innan tävlingen i Norge på lördag.

Efter löprundan var det dags för kalas igen. Släktkalas för Lillebror som fyller 6 år på tisdag. Ljudnivån steg flera hundra gånger och jag är lättad och glad när mitt hem åter blir tyst lugnt. Nu är det över för i år.

Supernöjd med sitt nya vattengevär!

Tårtan som han fick välja själv.

Svenska språkets vackraste ord: Sommarlov!

Så går skolavslutningen 2010 till historien. Det är med ståpäls och en lyckotår i ögat jag ser alla barn stå och sjunga "Den blomsterid nu kommer" och "Idas Sommarvisa". Jag riktigt känner deras förväntningar och lycka när hela sommarlovet ligger framför dom. Det kändes som om jag också var en av eleverna och skulle få ledigt i 10 veckor. Men så är inte verkligheten. Jag ska jobba ett par veckor till innan jag får ledigt i 3 veckor. Men jag ser framemot det, precis som barnen när de stod där, alla 335, och skrek i kör; SOMMARLOV SOMMARLOV! Som rektorn sa; Svenskans vackraste ord.

Barnen och jag hade en mysig dag med lunch på restaurang och fixande inför dagens barnkalas. Sen tog vi en tur, Jag sprang och barnen cyklade. De är så duktiga. Bara cyklar där bredvid mig när jag springer. Klagar inte. Cyklar inte ifrån mig, Cyklar de före en bit så väntar de så fort vi korsar en väg. Jag är stolt över mina barn! Det blev bara en kort runda för bonussonen skulle komma. Men varje pass som blir av är ett trevligt pass.

Idag har lillebror haft sitt barnkalas för sina kompisar. 10 barn är många barn. Men de hade kul och det gick bra. Alla nöjda, alla glada.

Vila, solsken och besök av soc

Idag var det stora göra-ärenden-dagen. När storbror var i skolan var lillebror och jag på stan och gjorde en massa ärenden. Flängde runt och gjorde sånna där saker som man prioriterat bort länge. Men nu är de gjorda och vi kan ta det lugnt och njuta av skolavslutningen imorgon.

Vårt bonusbarn kommer och ska bo hos oss i en månad från och med imorgon. Det betyder att "familjehems-tanterna" från soc var på hembesök idag. Min sambo har de ju träffat förut men för mig är detta ganska nytt. Jag fick ju liksom bonussonen med på köpet. Det var mig de ställde de flesta frågorna till. Frågor om mig, min uppväxt och vad jag tycker är viktigast i barnuppfostran.

De frågade om mina intressen. Jag svarade att jag är en springare. :) De frågade om jag skulle till Karlstad och springa stadsloppet på lördag. Jag svarade att det är för kort (10 km). Att jag hellre ville springa långt och länge. De höll på att trilla av stolen då jag berättade att jag sprungit 16 mil. "Det är så långt så jag förstår inte hur långt det är" sa den ena. "Varför vill man plåga sig så länge?" sa den andra. Saken är ju den att jag plågar mig ju inte. Jag njuter i fulla drag av att få bara lulla runt i sakta mak i skogen. Men för en som inte är springare är det nog svårt att förstå.

Jag ser fram emot när bonussonen kommer imorgon. Det ska bli skönt för honom att slippa åka fram och tillbaka. Han får vara kvar här i en hel månad utan att packa väskan. Han ska få lugn och ro och nu i veckan när inte mina barn är här kommer han få egentid och ha oss för sig själv. Det hoppas jag han ska tycka om.

Snart är det helg igen, sista helgen innan Kristins Runde. Jag börjar bli lite pirrig när jag tänker på det. Idag kom PM och deltagarinfo. Måste börja skissa på en packlista.
Men först är det skolavslutning, Min stora kille slutar ettan. Helt galet. Jag minns ju min skolavslutning i ettan. Det är ju inget så länge sen.... 25 år sen är ju inte alls länge sen?! Eller?!

Stor kille

En toppendag!

Idag har det verkligen varit en sån där dag man ser tillbaka på och ler. För att beskriva den närmare så var den så här;
Vaknar av sambons klocka som ringer och jag vet att jag får sova en timme till. Kasching, va gött! Somnar om.
Klockan ringer och jag väcker barnen och vi äter frukost hemma i lugn och ro.
Cyklar med stora sonen till skolan och sen hem igen med lillebror.
Fixar glasstårta som ska vara till hans kalas i helgen. Han är med och vi hjälps åt. Mysigt!
Slänger ihop lite bröd också när ändå elvispen är framme.
Vi äter nybakat bröd och njuter av lugnet.
Sen hoppar jag i springkläderna och springer med lillebror när han cyklar bredvid till dagis. Han ska vara där en halvtimme och träffa sin blivande förskolefröken. Jag hinner med tor skogen och 5 km. Vi hämtar storbror åker hem och packar väskan för att åka och premiärbada på vårt nya badhus, Sannabadet.
Där åker vi vattenrutschkana och bubblar i bubbelpoolen. Leker och simmar runt i bassängen. Vi skrattar, äter glass och jag njuter av deras närvaro.

Vi har verkligen haft en toppendag! Önskar att fler fick uppleva detta. Jag har fått in allt som jag gillar på en och samma dag. Tid med mina barn, egentid, löpning och tid med sambon.
Nu ska jag snart sova och det kommer jag göra med ett leende på mina läppar och hoppas att morgondagen blir lika bra.
Puss och kram!

Ny inspiration och kraft

Efter lördagens pass som jag inte tyckte var särskilt kul, har jag nu fått nya krafter igen! Har läst på MarathonMia och hennes Stockholm Marathon-lopp. Nu känner jag för att springa igen! Tack Mia för din inspiration! Solen skiner ute och jag ska ut på lunchen och jag längtar verkligen.
Jag sover på nätterna igen och krafterna är återigen på plats! Skönt!

Det blev inget pass igår för jag hade en massagetid bokad klockan 10 så att springa direkt efter det var ingen bra idé. Massören knådade mig i 1,5 timme. Det gjorde riktigt ont på vissa ställen som var spända men det var nog behövligt. Bara att skärpa till sig och ta sig iväg lite oftare än vartannat år...

Idag är sista arbetsdagen innan helgen! Onsdag, torsdag och fredag är jag ledig och ska ha kvalitétstid med mina barn. <3

Dåligt samvete

Nu är den fullspäckade veckan över. Det har varit något varje dag och jag sitter här i soffan och har dåligt samvete. Jag sitter och äter kladdkaka och har inte sprungit på hela dagen. Vaknade hos pappa i morse och när vi fått oss frukost styrde vi lilla golfen mot Kristinehamn igen. I höjd med Storfors tappade jag avgasröret så nu ska jag lägga lite pengar på bilen. Visste visserligen att det var dåligt så det var inte direkt någon överraskning att det ramlade bort. Nu låter bilen rätt festligt iaf. Hihi...


Vi packade om våra väskor och for till Stugan vid Vilången. Sol, ringåkning och wakeboard stod på schemat. Jag nöjde mig med bara solen och njöt av att bara ligga på gräset och inte göra någonting. Jag hade tagit med mig springgrejerna för att ev. springa tillbaka in till stan. Men jag var så trött så jag åkte med i bilen istället. När vi kom kände jag verkligen inte för att springa. Vi började med maten och klockan ramlade iväg. Jag är verkligen jättetrött... Jag tänker inte springa idag. Så är det!

Igår sprang jag till stugan med ett instick på Hultmilen. Det blev lite över 22 km och det gick tungt och var jättevarmt. Inte kul, inte skönt, inte lätt. Bara tråkigt, varmt och jag önskade att det skulle ta slut och att jag skulle komma fram. Visst, alla pass kan inte vara roliga och gå lätt men idag funderade jag verkligen på varför jag sprang öht.

Så nu sitter jag här med skuldkänslor och ångest över att jag inte rört mig på hela dagen trots att jag varit ledig och barnfri. Jag vet att jag inte borde det men så är det. :( Imorgon kommer barnen hem, men jag har packat springgrejerna i jobbväskan och hoppas ta mig ut på lunchen. Det kommer säkert att gå bra och kännas roligt igen. jag måste tro det så blir det så.
Det är 2 veckor kvar till Kristins Runde. Hur ska det gå?

Fullmåne

Den här veckan är en fullspäckad vecka med aktiviteter.
Måndagen ägnades åt utskolningssamtal från dagis med minstingen. Lyckligtvis hann jag med en runda innan sänggåendet.

Tisdag bar det av mot Västerås för EBR Metod- och maskindagar. Ingen tid för löpning. Men vi har haft jättekul med provkörning av grävmaskiner, bandvagnar och ett fantastiskt väder. Strålande sol är ju kanon vid en utemässa. :-)

Mathias, en kollega och vän, och jag vid kvällens middag.
Onsdag kom vi hem från Västerås och med för lite sömn under natten var jag så trött att jag gick och la mig kl 20.00 och hoppade över träningen.
Torsdag (igår) var jag iväg och tittade på avslutningen på musikskolan för min stora kille. De var så duktiga de små barnen. Sen blev det en underbar löprunda. Jag kände mig så stark, så pigg. Jag flög fram. De luktar så underbart i skogen. Solen skiner och allt känns så bra.
Men sen kom natten. Jag var hur pigg som helst. Ögonen ville bara öppna sig. Jag gick upp och åt fil, jag satt vid datorn. Vid 3.00 väckte jag sambon (vilket han bett om ifall jag inte kan sova) Men han var så trött och sa bara -Försök och tänk på något annat än att du måste sova. Jag låg och funderade på det ena och det andra. Vad ska jag ha på mig imorgon? Varför har jag inga sommarskor? Vad ska vi ha för priser på tävlingen på jobbfesten? osv. osv,
Vid 4.00 måste jag ha somnat i alla fall. Slumrade, vaknade, tittade på klockan o slumrade till igen. När klockan ringde var jag sååå trött och ledsen. Undrar hur jag ska orka med jobbet idag?
Jag såg nu att det var fullmåne nu. Jag har haft mina vakennätter vid fullmåne förut. Varför är det så? Vad är det som gör att man sover sämre vid fullmåne? Den här gången visste jag ju inte ens om det förrän efteråt.

Idag ska vi ha fest på jobbet och jag är medarrangör så jag kan inte gärna backa ur och stanna hemma. Men det kanske blir en tidig kväll istället.
Imorgon är vi bjudna på grillfest i Filipstad.
På söndag hoppas jag orka med ett långpass.

Som sagt, en full vecka. Nu ska jag försöka orka ta mig till jobbet.