onsdag 19 september 2012

Att springa ifrån en besvikelse

I samband med vårt köp av lägenhet bytte jag bank. Något jag ångrar just nu. Det har inte gjort annat än krånglat. Den ena påminnelsen efter den andra dimper ner hemma pga autogiro som inte fungerat (som de lovat att det ska). Återkopplingen från bankhandläggaren är kass och till råga på allt måste jag sitta vid en speciell dator och ha dosan för att kunna handla med kortet från nätet (om företaget har "Verified by Visa").
Jag är riktigt besviken!


Ikväll var det föräldramöte, trodde jag. Cyklade iväg men fick vända hem igen, fel dag...
Trots att jag redan gjort en runda på morgonen kände jag för att springa. Besvikelsen över bankgrejen stod mig upp i halsen och huvudet dunkade. När sambon drog iväg på sin träning tog jag mig därför ut på en tur. Njöt av skogen, fyllde mina lungor med skön luft och bara flög fram på stigarna. Jag kände mig oerhört stark!

Lövtäckt stig.
Det var blött i skogen och fötterna for runt lite och jag halkade i steget. Men vad gjorde det, jag var levande, frisk och skogen fyllde mig med energi!

Upp mot Björkvallen
Benen tryckte på uppför och jag nerför kunde jag slappna av och släppa på. Det bara flöt på. Min nya spellista gav mig ännu mer energi och bankgrejen försvann längre bort i huvudet. Så himla skönt!
Det var en fin kväll och himlen var alldeles rosa i solnedgången. Skogen skiftade i gult och jag kunde se en regnbåge över gärdet vid Hultet.

Regnbågen såg ut som ett sken, rakt upp från ett hus.
När jag passerade hemma hade jag bara några hundra meter kvar till 20 km så jag fortsatte förbi och cashar in nästan 38 km på löpkontot idag.

Besvikelsen kändes så mycket bättre och efter en lång skön dusch landade jag i soffan med en kopp te. Löpning är världens bästa medicin!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar