Missade regnet

Det skulle börja regna kl 15 idag enligt SMHI. Men då sken solen. När middagen var intagen och klockan nästan var 18 var det fortfarande sol, även om de mörka molnen närmade sig i horisonten. 

Idag var jag lite cykelsugen. Min cykelkompis och jag strålade samman. Och sen körde vi mot "blå himmel". De gråa regnmolnen la vi bakom oss och trampade bort mot solen. 

Vi hamnade till slut i Hult. Där var det vackert! 

Efter en stund körde vi hemåt. Vi hade fortfarande klarat oss undan regnet. Men när vi kom tillbaka till stan såg vi att det var blött på marken. Och nu regnar det ute. Men vi höll oss i solen. 

Mycket trevlig tur!

Nästan en halvmara

Planen idag var att springa hem från jobbet. Men den planen reviderades lite och jag sprang från jobbet till stugan istället. Vädret är helt makalöst vackert och det är varmt och skönt ute.
Jag vet inte varför men den här fasen att jag springer lite fortare än normalt för mig, hänger i.

När jag kommit nästan ända fram till stugan, hade inte älsklingen kört förbi mig med bilen, så det var ingen vid stugan än. Så jag styrde stegen in på grusvägen och avslutade rundan med att ta ett varv runt Vilången också.
Jag fick ihop en halvmara, nästan. Jag har lite kommit ifrån det här med att avsluta på jämna siffror. Nu tittade jag iofs inte på klockan när jag sprang och bara stängde av när jag kom fram. 20,99 km. Haha! Det skulle jag inte gjort för nåt år sen! ;)

Farten hamnade på 4.53. Återigen, varför har jag så bråttom? Men det går så lätt. Kroppen bara gör.

Grusvägen runt sjön
Foto: Privat

Kär i en cykel

Vi har övernattat på Falkängens vandrarhem. Riktigt mysigt, sjöutsikt och till ett riktigt bra pris!

Idag skulle det cyklas på Kinnekulleleden med lånade hojar. En enorm chans att testa en annorlunda cykel mot man är van vid. En cykel som man kan drömma om och spara till.

Billig bil. Dyr cykel. Man kan få 8 st av min bil eller den där cykeln. 

Solen sken idag också och det var helt underbart ute. Vi kvitterade ut våra cyklar och justerade inställningar. 

Fyra grupper skulle sen delas in och vi valde den långsammaste, grupp 4. Det skulle va lugn cykling och njutbart. Det såg ut att passa oss. De andra grupperna drog iväg och nånting sa mig att vi kanske skulle valt trean istället. Men nu var det för sent.

Vi cyklade iväg. Det gick aningen långsamt så vi hamnade först i vår grupp. Efter en timme ungefär kommer grupp 3 ikapp, de hade cyklat lite längre. Så vi hakade på där istället. Det var ett mer passande tempo för oss visade det sig.

Stigarna och naturen är så enormt fina. Marken är täckt av vitsippor. Solen skiner. Det är lagomt varmt och hjärtat och jag njuter!

Jag kärar ner mig i min lånade cykel. Älsklingen också. Men prislappen är stor, 70' för hans och 40 för min. Men det är skillnad på cykel och cykel. Oj, oj, oj. Vilken körglädje! Jag måste börja spara...

Vi avslutar med att cykla upp på toppen och fika. Där ligger cyklar över hela gräsmattan. Så härligt! Och vilken utsikt! Vilken dag! 

Det blev fyra mil cykling idag. Cykelsolbrännan är ett faktum, men vi har verkligen haft en toppenhelg!

Och vi vill gärna köpa nya cyklar...

Tack Evalds mtb för den här helgen. Tack för möjligheten att testa och den trevliga tillställningen! Tack!

Evalds demodagar

Evalds mtb. Ett cykelföretag som funnits sedan 1992. Iår arrangerade de demodagarna för fjärde gången vid Kinnekulles fot. Min kära sambo och jag köpte oss en biljett till detta.

För ynka 100 kronor kan man testa ett 70-tal cyklar i dess rätta miljö. Köra vackra slingriga stigar och frottera sig med cykelfolk. Hundra kronor. Galet billigt. Vi fick dessutom både lunch och goodiebag. 

Vädret har varit strålande och vi har haft en toppendag! Jag har kört hardtail, fulldämpat och 29". Cyklar för upp till 50.000!

Bara miljön här, naturen med alla vitsippor gör mig nästan lyrisk. 

Verkligen, verkligen toppen!!

Imorgon får vi testa Kinnekulleleden med en utvald cykel. Alltså hela leden. 5 mil mtb på Sveriges kanske finaste stigar. Jag ska köra en fulldämpad Scott, 29"

Undrar hur det kommer kännas att komma hem till min 26'a sen?!

Och vet ni, det ska bli toppenväder imorgon också!

Morgonlångpass

Som ni som hängt här ett tag vet, så gillar jag morgonpass. Det är tack vare Laila som jag hittade tjusningen i det. Hon beskriver det härliga i morgonpassen på ett bra sätt så jag testade och föll som en blind takläggare. Det är ju helt underbart!

I morse ringde klockan redan 4.38. Klockan 5.00 startade jag igång min klocka ute och sprang för att möta morgonens springkompis.
Planen var 30 km och vi styrde stegen mot Hultet och vidare över Niklasdamm.
Himlen var jättefin. Rosa...

Fin himmel

Vi sprang den sega uppförsbacken till Bergsjön och vidare på de böljande grusvägarna fram till Ölme.
Där blev det morgonkaffe vid macken innan vi fortsatte hem igen.
Jag räknade lite fel och det råkade bli lite drygt 37 km istället. Men det gör inget!

Kaffe. Mums!

Snittfarten hamnade på 5.15 och det kändes som en väldigt behaglig fart. Grusvägen badade i sol och vi hade det så trevligt.
En riktigt bra morgon!

Kortisar

Det är så härligt ute. Jag vill bara vara utomhus och inte alls sitta inne på jobbet. Men ibland kan man inte välja.

I tisdags sprang jag bara en kort runda hem från jobbet. Det blev inte ens 6 km men det gick lätt och det var nästan sommar ute. Det var mest för att få kvar cykeln på jobbet så jag kunde ta en morgontur igår.
Sen åkte vi till stugan och åt ute. Grillpremiär och sen lite lek på studsmattan, jag och lille sonen.
Det var skoj! :)

Morgonpass till jobbet igår. En lite sval morgon men det var solsken från himlen och kroppen kändes pigg. En liten mil bara.

Onsdagskväll betyder intervallträning med klubben. Efter en liten uppjogg körde vi 4 gånger 4 minuter.
4 gånger är inte så många. När man gjort första är det bara en kvar till hälften tex. Sen är det ju näst sista och sista gången kvar.

Jag hade en skön känsla och det blev fin fart.
Intervall 1 gick i 3.53-fart
Intervall 2 gick i 3.57-fart
Intervall 3 gick i 3.55-fart
Intervall 4 gick i 3.56-fart
Alltså kom jag längre än 1 km på 4 minuter. Det betyder tusingar under 4-fart.
Jag är skitnöjd! Vilken fart! :)

Idag fyller mitt stora barn 12 år. Galet va fort tiden går. Han var ju nyss liten...

Bäckdrickande

Jag känner mig lite som en urmänniska när jag sitter där på huk i skogen och sörplar ur en porlande bäck. Jag sprang ifrån vattenflaskan och var jättetörstig så jag testade lite olika bäckar. Och än mår jag bra. ;)

Vi åkte till stugan vid lunch. Målade lite och drack kaffe i solen. Det var varmt som en sommardag ute. I like it. Alot!

Sambon tog bilen tillbaka och jag begav mig av till fots. Efter en stund kom jag på att jag glömde min handhållna vattenflaska i stugan. Attans! Får väl leta på nån bäck. Drack ur 3 olika. Och avslutade med ett snabbt inhopp på McDonalds och drack vatten där. Det funkade bra, tycker jag. Och jag slapp ju släpa med vatten. 

Rundade Vilången först och fortsatte sen mot Sättra och stan. 

Tänk, jag har sån fart i benen just nu. Pulsen är låg och jag springer helt avslappnat i 5-fart. Konstigt. Undrar lite varför. 

Fick ihop nästan 26 km idag i 4.55-fart. Varför har jag så bråttom kan man undra...

Dags att jobba imorgon. Det ska bli 19 grader varmt och sol. Om jag har lust och sitta inne på ett kontor hela dagen? Näääääj, inte det minsta. 

Ett lunchpass blir det i solen, tror jag. :)

Makalöst vackert!

Paddlingsmåndag blev till paddlingssöndag. Men först var vi till Forshaga och köpte ett par begagnade fälgar till cykeln och sen till stugan och målade. 

Det var otroligt varmt och gött ute idag. Som sommar!

Älsklingen skjutsade mig ner till Jörgens paradis (stuga). Vid Vänerns strand ligger det som en pärla. Vackert! Det blåste knappt nåt när vi gav oss ut. 

Vi paddlade sen ut till Sibberön. Där steg vi iland. Satt i solen och fikade. Helt makalöst fint!!

Vi såg ön Gossen längre ut. Det såg inte så långt ut, så vi åkte dit. 

Det var verkligen en toppentur! Jag är otroligt lyckligt lottad som får möjlighet att paddla ut så där. Är enormt tacksam. Och så har vi så kul ihop! Tack Jörgen!!

Vi paddlade sen nästan raka vägen tillbaks. Det blev totalt 16 km paddling. Det är distansrekord för mig. 

Packade ihop lite grejer och gav mig springande hemåt. Det gick rätt lätt och det var fint i solnedgången. Svängde ut och sprang längs skärgården sista biten. 

Så nu är veckan slut. En bra vecka. 

12 mil löpning

2 pass paddling

2 pass mtb

Påskcykling

Om man skriver påskcykling vill stavningskontrollen skriva påskkyckling. Men cykling är det jag gjort. Både med motor och utan. 

Igår, långfredag är det mc-dag här i Kristinehamn. Vi var tusen (997) motorcyklister som körde kortege genom stan och sen vidare till Filipstad och Karlstad. 

Det blev alltså 15 mil på mc igår och 10 mil i bil (Påskmiddag hos mamma). Inte enda mil träning. Men det var en himla bra vilodag. 

Idag sken solen och älsklingen och jag tog våra mtb och drog till skogs. En mysig och varm tur. Inte lätt det här med klädsel så här i början på värmeböljan. ;)

Vi hittade en ny fin stig. Den var inte så lång men tog oss till en cool koja. 

När vi kände oss nöjda och kom hem drack vi kaffe i solen på balkongen. Jättehärligt!!

Jag kunde inte låta bli att ta en springrunda efteråt. Det var så gött ute! Tog några turfar och trots att benen kändes supersega på cykel gick det väldigt lätt att springa. 

Tänk att det kan va så olika. 

Glad påsk kära läsare!

150 mil iår

Idag fixade jag så jag kunde springa hem från jobbet. Det krävs ju lite logistik. Planering av vilka grejer som hamnar här och vilka som hamnar där. Men det brukar fungera bra.

Eftersom det är helgdag imorgon är det ok att flexa ut lite tidigare och de flesta gör det. Kontoret var ganska tomt på eftermiddagen och jag stack också lite tidigare. Planen att springa hem togs i verket och jag tänkte ta vägen över Posseberg. Vad jag inte tänkte på, eller tog reda på, var att det blåste rätt hårt ute. Dessutom rakt från Posseberg. Drygt 7 km motvind fick starta min runda. Åå, vad jag längtade efter att få vända hem så jag skulle slippa suset i öronen. För det är det värsta med vinden, tycker jag. Att det hela tiden susar i öronen.

Det var riktigt gött att komma in bland träden. Men träden skyddade också från medvinden. Så den fick jag ingen nytta av.
Det var en skön tur i alla fall och jag var hemma efter nästan exakt 1,5 timme.

Jag hann precis klä om till torra kläder, och slänga i mig nåt ätbart innan mitt cykelsällskap Viktor, väntade utanför. Vi cyklade sen ut i skogen och tog grusvägar, stigar och skogsvägar. Hit och dit.
Tyvärr hade en skogsmaskin kört sönder en av mina finaste stigar. Så synd. Det var också rejält blött i skogen.

Jag ramlade en gång idag. Jag hade för hög växel i och stannade när vi kom till ett geggahål. Satte ner vänster fot och så hamnade tyngden på höger sida. Högerfoten sitter fast och jag välter och lägger mig ner i geggan. Haha! Det var jättemjukt och skönt. Och jag blev jättesmutsig. Men det gör inget. :)

När vi kommit en bit på vår runda började det regna lite och regnet tilltog mer och mer så på slutet pepprade det oss och vinden blåste hårt.
Men det blev ändå en mycket trevlig tur på 1,5 timme. Och jag var rejält blöt och hungrig när jag kom hem.

Med dagens pass kom jag också över 150 sprungna mil 2014. Det ska jag fira med kladdkaka som jag bakat. Ska bara vänta hem sambon från hans träning.

Veckans åttonde

Det var återigen en sån där vacker morgon. En morgon med klarblå himmel och solsken. Termometern visade nån minusgrad och jag tänkte att det går ju inte att låta bli och springa när det är så där fint!

Först tog jag mig till barnens pappa och lämnade över lite saker till grabbarna. Hittade en liten sko. En sko i storlek 21. Nu har äldste sonen skostorlek det dubbla. Blev helt sentimental. Tiden går för fort!

Tänk att den där foten fått plats i den där skon.
Foto: Privat

Sprang iväg och och tårarna föll. Mina älskade barn. Nästa vecka fyller den största 12 år. 12 år!!

Jaja, sprang runt på stigar och grusvägar och tänkte på mina grabbar. Vad fort tiden går, osv.
Fick ihop en timmes löpning innan jag kom till jobbet.

Grusvägen till jobbet.

Onsdagar betyder också intervaller med Kristinehamn Multisport. Idag stod Jörgen bakom spakarna och bestämde att vi skulle springa backe. Efter en lugn uppvärmning körde vi upp och ner i backen i 20 minuter. Sen joggade vi tillbaka igen.
Backintervallerna blev veckans åttonde mil och det kändes lite i kroppen. Jag kände mig inte jättestark men kunde ändå hålla bra och jämn fart.
Jag känner mig nöjd och glad med dagen.

När vinden sliter i din hästsvans

Det finns en låt med Lasse Tennander som heter Rötter. Där sjunger de "När vinden sliter i din hästsvans". Jag nynnade på den idag på dagens lunchpass.

Det blåste rätt mycket innan jag kom in i skogen. Motvind då. Men solen sken och det var rätt gött ute. Jag sprang lugnt upp till hultet och sexan där innan jag tog mig tillbaka till jobbet.

Medvind och nerförsbacke. Man är aldrig så stark som då. :)
Det blev gött pass och en paus från jobbet.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fyra mil och en paddling

Det en sagolik morgon i morse. Solen sken och det blåste nästan ingenting. Jag kunde inte låta bli att springa. Jag valde vägen längs med vattnet. Det var så fint!

Foto: Privat

Foto: Privat

Jag tog några turf'ar på vägen och styrde sen upp på grúsvägen mot jobbet. Det gick lätt idag och jag kom pigg och glad till jobbet.

Efter arbetsdagen klädde jag mig återigen i springkläder och sprang ner till Jörgens stuga. Där var det tänkt att vi skulle paddla lite. Vi har bokat in paddelträning nu inför Åre Extreme Challenge. Det blir ju så himla mycket trevligare om man är mer tränad på det man ska göra.

Jää! Jag orkar lyfta en kolfiberpaddel!
Foto: Privat

Foto: Privat

Men Vänern var lite busig och blåsig idag och jag vill ogärna bada så här tidigt på säsongen så vi tog det säkra före det osäkra och paddlade mest fram och tillbaka i viken och övade teknik. Efter en timme var vi nöjda och packade ihop.

Jag tänkte springa hem, och det gjorde jag också. Det gick lätt att springa (igen) och vips så var jag hemma igen, med 4 mil löpning och en timme paddling i kroppen. En riktigt bra start på veckan!
Löpningen hamnade dessutom i 5-fart. :)

Årsmöte

Simningen idag gick rätt bra, trots att det var 2 veckor sen jag simmade. Vi varvade maxfart med teknik och det var ett riktigt bra pass.
Nu ska jag försöka ta mig iväg o simma nån mer gång. Nästa söndag är det ingen träning och helgen efter det ska vi på Evalds demodagar på Kinnekulle och cykla Kinnekulleleden igen. Det kommer bli superskoj, men jag missar simningen, igen.

Roddade lite med barnen när jag kom hem och släppte (betalade) in dom på badhuset. Klockan hann bli några minuter i två. Kl 15 var det dags för årsmöte med Kristinehamn multisport. 1 timme till löpning och dusch.

Solen sken och det var härligt ute. Tog lite stigar och avslutade med motionsspår och grusväg.
9,5 km, en snabbdusch och promenad (nåja, småspring) så hann jag till arenan till 15.00

Eftersvettades som en tok. Men jag hann. :)

Paragrafer och beslut. Och så hamnade jag i styrelsen. Det ska bli kul!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tec-längtan

Igår kl 10.00 startade TEC Täby Extreme Challenge. Jag har sprungit tävlingen 3 gånger och i år har jag valt att va hemma istället. Men det var tufft. Riktigt tufft att sitta hemma och bara vilja dit. Många av mina kompisar var och är där. För löparna springer än.

Andreas Falk hann springa i mål som herrsegrare på 100 miles igår innan jag la mig. Det var så sjukt spännande. Elov (tvåan) låg bara 2 minuter efter, inför sista varvet.
Man kunde gissa vinnartiden och vinna en startplats till tec 2015. Jag gissade på 13.37.26 och Andreas vann på 13.34.40 så jag var ganska nära i alla fall. Om det resulterar i en startplats till nästa år återstår att se.
Grymma Maria Jansson vann damklassen på 16.44.01. Galet bra!

Maria och jag för start på Round Rotherham, England
Foto: Privat

Jag följer liveuppdateringarna hela tiden. Tobias vann just 50 miles natt-klassen.

För egen del har det inte blivit mycket löpt. Jag sprang hem från jobbet i fredags. 12 små km'ar med ryggsäck i solen. Skönt.
Igår körde jag lite styrka hemma med kettlebell och TRX-banden. Så nu sitter jag här med träningsvärk i magen.
Det är snart dags att dra iväg på veckans simning.

En dryg månad kvar

Det känns som om det var nyss jag sprang i Skövde, och det är en månad sen. Tiden går så fort!
Om jag ser framåt lika lång tid är det dags att dra till Grekland och springa Olympian Race. 18 mil på historisk mark. :) Ooooo, det pirrar i magen.
I Skövde sprang jag en liten bit med Jonas (som också ska springa loppet och har gjort det förut). Han berättade bla att hotellet vi ska bo på är jättefint.

Igår kom ett mail från tävlingsarrangören med information. Då kom jag att tänka på vad Jonas berättat och gick in och kollade in hotellet. Och det ser ju helt underbart ut!!

Bild från hotellets hemsida

Bild från hotellets hemsida

Alltså, jag som älskar sol och värme längtar ju dit som tusan. Sen ska jag springa också. *drömmer* Tycker det ser ut som ett helt förträffligt ställe!

5 veckor kvar!

Tillbaka

Idag känns benen nästan som vanligt och jag drog ut på ett lunchpass. Det var rätt varmt ute så jag fick stanna och plocka av ärmarna till jackan. Jag sprang uppför Harberget och vidare Sättraleden mot Sättrastugan. Det var riktigt blött på stigen och att hålla sig torrskodd var mer eller mindre omöjligt.

Jag hade ställt in klockan att visa distans och tid. Jag är ju fortfarande i "återhämtningsmode" och sprang bara i skönfart. Jag balanserade på spänger, hoppade över träd, kryssade mellan lerpölar och njöt. Skogen och stigen är min vän. Så himla gött!

Rullade sen på, nerför grusvägen tillbaka mot jobbet. Tänkte på Tjädertuppen som brukar va ilsken och jaga människor, eller på Björneborgsbjörnen som stryker omkring i skogarna där. Men jag såg ingen av dom.

15 km härlig löpning och benen kändes helt ok. Inga stapplande steg idag och farten blev dessutom högre än jag trodde. Det är ett bra kvitto. :)

I'm back!

Igång

Springgrejerna som jag tog med till jobbet igår kom till användning idag. Jag bokade löpdejt med Jörgen.

Med stapplande steg sprang jag iväg mot vår mötesplats. Stela, stumma lår. Men det gör inget. Jag är så himla glad efter helgens vinst så de kan gott göra lite ont, de däringa benen.

Jörgen skrattade gott när han såg min sköna löpstil. Men det blir nog bättre när jag blir varm, tänkte vi. Och det blev det också.

Vi sprang stigar, obanat och genom träsk. Vi klättrade över nyavverkad skog och vi hade kul. Det är viktigt. Det måste man ha. Jag glömde nästan bort att det gjorde ont i benen och det gick lättare och lättare och springa.

Vi mötte Herr Vänern och sprang lite beachrunning innan vi vände tillbaka över träd, ris och träsk.

Herr Vänern o jag.
Foto: Privat

Nu är jag igång igen och jag längtar efter att springa mera.

På'et igen

Jag vill börja med att tacka för alla grattisar efter helgens lopp. :)

Jag återhämtar mig så gott jag kan. Låren gör ont och jag är lite sömntrött. Annars är det bara bra.

Jag var lite sugen på en löptur idag så jag tog med grejer till jobbet för en ev lunchtur. Men regnet piskade mot rutan och låren kändes stela som betong. Så jag hoppade över.

Nu på kvällen hemma skulle jag och sonen följa hans kompis hem så jag klädde mig för löpning och de tog cyklarna.
1 km svagt nerför började jag med. Aj, aj. Inget snyggt, lätt steg kan jag meddela.
Lämnade av kompisen hemma och lufsade km'ern hem igen. Nu var det ju svagt uppför och det kändes bättre.

2 km var lagom långt och jag landade hemma o försökte sträcka ut så många muskler jag kunde.
Nu har de ju dessutom fått lite blodgenomströmning, de starka benen. :)

Nu kan det bara bli bättre! :)
Imorgon känns de säkert som nya, lårmusklerna.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mitt Ursvik Ultra

Det är min andra start i denna tävling. Sist jag sprang kom jag näst sist. Men jag vann också. För det var bara 2 fullföljande damer. I år var det 8 startande damer och en hel drös med karlar.
Det var dags att göra come back på Ursvik Ultra.

Lördag morgon försökte jag sova så länge som möjligt. Klockan blev 10 innan jag vaknade och kunde njuta av en go långfrukost innan jag promenerade till tåget som skulle ta mig mot Stockholm.

När jag var framme mötte jag upp Roxen och vi intog en god Svensk husmanskost (som stället hette), dvs kebab. Tog sen tunnelbanan till Roxens kompis Thomas. Där tjötade vi en stund innan vi sa gonatt, klockan 19.30. Jag trädde en buff över ögonen och la mig på soffan. Trodde inte jag skulle somna men det gjorde jag. Klockan ringde 22.30 och vi steg upp och gjorde oss klara för start.

När vi klev ut genom porten började det regna lite. Regnet tilltog lite och vid startplatsen var det blött. Temperaturen ute var ändå rätt varm så det gjorde inget att det kom lite regn. Vi pratade lite med kompisar innan det var dags för start.

Planen för dagen (natten) var att försöka snitta 6-fart så länge det gick. Jag ville gärna springa lite fortare än sist, dvs 8.08. Om jag sen skulle komma under 7.57 skulle det betyda banrekord.

Före start
Foto: Privat

Klockan närmade sig midnatt och nerräkningen började. När vi släpptes iväg var det rätt många deltagare som gav sig av uppför första backen. Jag hamnade nog rätt långt fram, så här med facit i hand. Fältet drogs ganska snabbt ut och det var inga bekymmer med att kunna springa i sin egen takt. Benen kändes pigga och jag matade på. Vi vände in i skogen och fick slå på lampan. Det kändes som om jag sprang lite för fort. Det kändes också som om pulsen slog i taket så snart jag gick uppför. Men med en titt på datat i klockan så var det inte alls så.

Banan var jättefin och med undantag av några få geggahål och några ställen där det var väldigt mjukt var det jättebra underlagsmässigt.

Jag slog sällskap med Bo under stor del av första varvet. På slutet när vi kommer ut på motionsspåret rullar benen på rätt bra. Men så hör vi 2 killar som pratar och närmar sig jättefort. Vi hinner båda tänka, men springer vi så sakta, har vi tappat så mycket? Det visar sig sen va Herr Steene och Herr Falk som är ute på nattjogg. Inte konstigt att det gick snabbt. :)

Kommer in för varvning och stämplar första varvet på 1.28.35. Nu är första varvet avklarat Upptäckarvarvet.
Hör speakern säga att jag är första dam. Tar med mig en Snickers och äter upp hela medan jag går en bit uppför backen. Bo försvinner och jag vet inte om han kom iväg före eller efter mig. Jag fortsätter ensam.

Regnet har upphört och jag växelspringer lite med Roxen. Ena stunden är han nån meter före, i nästa stund är han lite efter. Kroppen känns bra och jag springer på. Roxen försvinner sakta framför mig.
Det här är andra varvet. Ett transportvarv. Det är som en tisdag liksom. Det bara är. Och så genomgår man det.
Kommer in och stämplar igen efter 1.30.39

Jag fyller vatten i ryggan och en kille i depån säger, Nu får du lite sällskap för nu startar strax 45'orna.
- Eller hur?! (hoppas jag inte lät otrevlig för det var verkligen inte meningen i så fall) utbrister jag o tänker att de kommer ju springa jättefort.
Jag tar med mig en halvliter Cola i handen. Käkar en Snickers i backen och sörplar Cola.
45 km-klassen startar precis och jag hamnar i mitt i klungan. De springer inte så fort som jag trott och jag hamnar med några killar som springer i samma tempo som jag. Pratar lite med en av dom.
Tredje varvet, Hälftenvarvet är snart avklarat och vi har gjort halva loppet redan. Klockan är runt 4 på morgonen och fåglarna vaknar och börjar sjunga. Ena sekunden är det tyst och i nästa är det fågelkvitter överallt. Jag håller min fart. Det är så härligt i skogen. Jag älskar det!

Stämplar in på 1.30.04
Käkar en bit kexchoklad och tar med en ny Cola. Nu är det Nästsista varvet. Nästsista gången i branta backen, nästsista gången över farliga bron osv. Festar på min nästsista Snickers.
Jag springer ensam. Men det gör inget. Allt känns på topp. Kroppen håller ihop än. Det är fortfarande inga bekymmer att hålla snittet på 6-fart.

Stämplar in på 1.30.52 Jämna fina varv. Någon ropar i varvning att det är lugnt, det är gott om tid. Jag funderar på hur långt efter tvåan är. Ser hon mig? Kommer hon bränna ikapp mig i sista utförsbacken?
Jag fyller vatten igen, äter en bit kexchoklad och ger mig ut på Sistavarvet. Sista gången. Nu ska jag inte få springa på den fina stigen mer. Inte klättra uppför rötterna i backen och hålla till vänster över geggan osv. Det är snart över. Jag är lite trött i vaderna och rumpan. Men det är ändå inga bekymmer att hålla fart. Jag springer om många. Träffar på äventyraren Kristina som hejar på.

När det är ca 4km kvar kommer jag ikapp en tjej. Hon tror nog att jag springer i samma klass som henne för när hon vänder sig om och ser mig drar hon iväg i ett mycket högre tempo. Jag fortsätter i samma fart.
Ut på motionsspåret och mot mål. Jag tittar på klockan och funderar ut om jag ska hinna till 7.30. Men det är lättsprunget och går nerför.
Sista backen utför och jag har fart under galoscherna. Stämplar in sista varvet på 1.29.53 och missar 7.30 med 3 sekunder. Men det gör inget! Jag är skitglad ändå!

75 km i benen
Foto: Privat

Jag känner mig pigg och glad. Jag slog banrekordet som var från 2002 med 27 minuter. Det är svårt med banrekord när förutsättningarna varierar så på den här tävlingen, år från år.
Men jag är jättenöjd för att jag fixade det.

Stark!
Foto: Privat

Jag är också,
Nöjd för att jag höll så jämn och fin fart.
Nöjd för att kroppen kändes stark hela vägen.
Nöjd för att jag fick springa på natten.
Nöjd för att jag fick höra fåglarna börja sjunga.
Nöjd för de fina priserna!

Jag vann en jättefin Silva-lampa och ett presentkort på Addnature och en mössa.

Tack världen! Tack kroppen! Tack Stockholm Multisport för en välarrangerad tävling!
Tack!

Skorna blev lite lortiga.