Kinnekulleleden

Jag hade hört talas om Kinnekulleleden, att den skulle vara så fin att springa eller cykla. Därför tog vi oss en tur runt leden med våra mtb's under semestern.

Det är 10 mil till Hällekis Camping där vi planerat att ställa bilen. Vi anlände dit strax före 11 och efter en slurp kaffe gav vi oss iväg. Vi bestämde oss för att köra leden medsols eftersom vi då skulle få de flesta höjdmetrarna i början. Leden skulle vara ca 46 km och så långt har varken sambon eller jag cyklat mtb i skogen tidigare.

Klar för start!

Första biten längs vattnet var riktigt knölig och stenig så vi fick dra cyklarna då och då. Sen öppnade det upp sig och blev en bredare stig. Vi sick-sackade oss sen upp mot Högkullen och utsiktstornet, dvs första milen. Vädret var toppen och när vi kom upp kunde vi se ut över Vänern, Läckö slott och milsvida vyer åt andra hållet.

Vackert!

Det fanns ett utsikttorn där man kunde betala en guldpeng för att gå upp, vilket vi också gjorde.
 

Där fanns också Kungastenarna, där många kungligheter som besökt Högkullen har sina namn inristade på stenar. Victoria och Daniel var där 2010 och deras sten satte jag mig på och åt en bar. Ouppmärksamt satte jag mig på vattenslangen till ryggen. Haha!

Sen fortsatte vi på alla dessa vackra stigar och vägar. Ibland fick vi gå, både uppför och ner, ibland passerade vi kohagar med kossor och kalvar i. De tittade bara på oss när vi cyklade förbi. Jag tyckte nog det kändes lite skumt att cykla i en kohage men det gick ju bra så... ;)
Det var sånna där små "broar" ut och in genom hagarna, såna man kan gå över men som djuren inte går på. De flesta var cyklingsbara, men några var utbytta till grindar vilket kändes lite trist att behöva kliva av cykeln så många gånger extra.

Efter ungefär halva sträckan planerade vi att stanna och äta vår matsäck.
Lasses grotta passerades och här stannade vi och gick in. Här har Sveriges siste grottman bott.

Grottan låg bra till avståndsmässigt och hade dessutom möjlighet för vattenfyllning och vindskydd. Tyvärr var bordet vid vindskyddet upptaget så vi fyllde vatten och fortsatte.

Till slut satte vi oss på en stubbe i solen och åt våran macka. Det smakade smaskens och vi var riktigt överens om att vi har det otroligt bra. Vi sa också att nu kommer det säkert en rastplats bakom hörnet, bara för att vi satte oss på en stubbe, och mycket riktigt, så blev det. Men det gör ju inget. :)

Här käkade vi!

Vi cyklade förbi stora stenformationer. Väldigt fascinerande!

Sista milen var rätt lättcyklad vilket var skönt, för vi var båda rätt möra i benen.
Vi klarade oss också från fartkameran.

Det var skönt att komma fram till bilen, en upplevelse rikare.
Det var en helt underbar dag på fina stigar och vacker natur med hejdundrande utsikt. Allt tillsammans med en av de bästa jag vet!
Kinnekulleleden rekommenderas starkt!