Den 12 september sprang jag Tjurruset i Karlstad. Geggigt och väldigt skoj! Jag blir som ett barn på nytt och tycker att det är jättekul att hoppa i lera och vattenpölar.
Vid anmälan fick man ange sin tid på en platt mil. Jag skrev in 45 minuter. Jag har visserligen inte sprungit en mil så snabbt jag kan nån gång på de sista 8 åren (!) men jag gissade lite.
Jag hamnade då i startgrupp Gul som var bakom eliten, men alla stod i samma grupp.
Planen för dagen var att ha kul. Eftersom jag inte visste om jag tagit i då angett 45 minuter ställde jag mig längst bak i startgruppen. Startskottet gick och vi sprang iväg. Jag började sicksacka mig fram. Första km gick på asfalt och grusväg. Och jag tror att det var fler som gissat att de springer en mil på 45 minuter. Jag började ana att jag skulle få springa om en del.
Det var en mycket bra dag den där dagen. Jag kände mig så stark! Uppförsbackar flög jag uppför. Jag kryssade mellan löpare och fick springa på sidan av stigen. Jag fick stå och vänta på "min tur" och det var tjockt med folk så vi fick gå vissa bitar. Det gick helt enkelt inte att komma fram.
Men det gjorde inget. Jag var ju bara där för att ha kul. Och det hade jag! Men samtidigt var det så härligt att känna sig så stark så jag ville springa på.
Hinder efter hinder betades av. Leran var tjock o sörjig ibland och dikena var vattenfyllda. Vi kryssade mellan sumbobrottare och klättrade upp på lastbilsflack. Vi kröp under presenningar och genom rör.
Vid målgången hade jag gärna fortsatt, det var så skoj!
Hejade och grattade vinnarna efter målgången, André som jag lärde känna på landslagslägret och Linn, som jag tävlade Sportkullan med i somras.
Jag kände mig nöjd och hann blaska av mig den värsta leran innan sambon kom i mål, som startade senare.
Det visade sig att jag hamnade på plats 13 av 1221 damer vilket jag blev förvånad över. Trodde inte jag var så långt fram. Men det var ju också kul, och det var ju det jag var där för. :)
Lyckat!
onsdag 23 september 2015
tisdag 11 augusti 2015
AIM Challenge
Vi har tävlat ett par gånger i multisport båda två, min sambo Simon och jag, men aldrig tillsammans i samma lag. Men nu var det dags! Aim Challenge i Lindvallen. En 6 timmar lång tävling. 60 kontroller och du tar så många du vill och hinner, i vilket ordning du vill. Kontrollerna är värda olika många poäng och den som har samlat mest poäng efter 6 timmar vinner. Enkelt eller hur?! Och dessutom jätteskoj!
Vi kom upp till Sälen på fredag kväll. Registreringen skulle
börja kl 19 och vi hann precis installera oss i stugan innan vi åkte dit. Vi
hämtade nummerlappar, sportident-pinne och pratade med några andra tävlande.
Sen återvände vi till stugan för att käka och förbereda alla grejer och
cyklarna.
Starten skulle gå kl 10 så det var inte jättetidigt vilket
var skönt. Vid 9.30 skulle en information hållas så då var vi på plats.
Kartorna med alla kontroller hängde på ett långt snöre och fick inte röras
förrän prick kl 10.
| Målportalen på morgonkvisten Foto: Privat |
| Lugnet före start Foto: Privat |
| Före start Foto: Privat |
När klockan var slagen ryckte alla åt sig en karta och strategier och planering
kunde starta. Simon och jag smet iväg till ett bord och satte oss för att kolla
in vilken väg vi skulle börja med. Vi bestämde oss för att åka nerför backen
till Sälen by och plocka kontroller där och sen ”arbeta oss hemåt”.
Simon är väldigt stark som cyklist men i löpningen är det
jag som är den starka i vårt lag. Vi valde att ta flest kontroller som vi kunde
nå med cykeln. Det var den strategi som skulle spara mest tid och ge oss mest
poäng.
Vi susade nerför backen mot byn i över 50 knyck. De grova
däcken från mtb’n morrade mot asfalten. Vid Berga körde vi upp på Vasaloppsspåret
för att ta vår första kontroll. Den satt högt så vi fick hjälpas åt för att nå
den. Sen tog vi några kontroller till både med cykel och springande i
cykelskor.
Vi kom fram till en av de kontroller som skulle ge oss ca 15
poäng. Det var en SUP, stand up paddle. Där räckte det med att en av oss
paddlade. Simon fixade detta galant men valde att stå på knä att paddla. Här
började det nypa lite av kramp i hans ben.
| Foto: Privat |
Vi fortsatte att ta kontroller och det flöt på bra. Vi
utarbetade vår plan vartefter tiden gick. Vi kom på en idé att försöka hitta
genom skogen mellan två kontroller för att slippa cykla tillbaks. Det gick bra
och efter lite cykelsläpande hittade vi fram till vändzonen i skogen och kunde
börja plocka nya kontroller.
Vi saltade och vätskade Simons ben men krampen lurade så
fort vi krävde lite av dom. Så vi fick dra ner på tempot och gick en hel lång
backe för att få bukt med problemet. Det blev lite bättre.
Sista kontrollen som vi skulle ta nere i byn var en
simkontroll. Jag skulle ta den, bestämde vi. Jag slängde av mig tröja och skor
och sprang ner till bryggan, och hoppade i vattnet. Det var sjukt kallt i
Västerdalälven! Efter ett par armtag kunde jag knappt andas. Tänkte att jag dör
nog här. Men det visade sig vara fel. Jag överlevde och vi fick 15 poäng. Jag kastade
på mig kläderna och fick i mig en bar innan klättringen uppför Fjällvägen
påbörjades.
| Jag ser allt lite frusen ut Foto: Privat |
Väl uppe i Lindvallen tog vi några kontroller till innan det
var dags att åka mot mål.
Det är viktigt att vara i mål prick klockan 16.00.00. För om man kommer i mål efter kl 16.00 får man 30 poäng i avdrag och kommer man 16.10 eller senare diskas man.
Vi var framme vid Experium runt 15.50. På parkeringen, när det var dags att runda huset, ca 100 meter från mål, får jag punktering! Snacka om tajming! Så jag får springa med cykeln sista biten. Vi tar oss under portalen och är i mål!
Det är viktigt att vara i mål prick klockan 16.00.00. För om man kommer i mål efter kl 16.00 får man 30 poäng i avdrag och kommer man 16.10 eller senare diskas man.
Vi var framme vid Experium runt 15.50. På parkeringen, när det var dags att runda huset, ca 100 meter från mål, får jag punktering! Snacka om tajming! Så jag får springa med cykeln sista biten. Vi tar oss under portalen och är i mål!
Hur många poäng vi har vet vi inte alls. Men vi är glada.
Navigeringen och orienteringen gick jättebra, och vi känner oss nöjda. Vi käkar
banan, köper en ny innerslang (för den jag hade med mig visade sig inte vara så
bra) och byter på min cykel innan vi cyklar tillbaks till stugan.
Det har varit bra väder hela dagen. Molnigt i början och
senare kom solen och det var jättehärligt.
Efter att vi tvättat cyklarna och kommit in i stugan öppnar sig himlen och värsta ösregnet dånar på utsidan. Tajming igen!
Efter att vi tvättat cyklarna och kommit in i stugan öppnar sig himlen och värsta ösregnet dånar på utsidan. Tajming igen!
| Efter målgång Foto: Privat |
Där är rena feststämningen och vid prisutdelningen visas en film från dagen. Den måste ni se!
Vi åker tillbaks till stugan och somnar gött. På söndag
sover vi länge, packar och städar ur oss innan vi styr bilen söderut igen.
Resultatmässigt hamnade vi på plats 27 av 111 mixlag. Det
tycker jag är mycket väl godkänt och det är vi jättenöjda med.
Sammanfattningsvis var det en jättekul helg. Vi fixade
tävlingen ihop och hade jättekul. Själva tävlingsarrangemanget var välordnat
och bra. Vi kommer säkert åka dit fler gånger, och vi kommer köra fler tävlingar
ihop.
![]() |
| Puss i mål! Foto: AIM Challenge |
tisdag 4 augusti 2015
The Wolfeater
Min kompis Mats är en hejare på fina stigar. Han berättade för mig om en tanke han hade. Det här var ett par år sen. Han hade en massa leder som han ville sätta ihop till ett riktigt monster långpass. Han kallade projektet "The wolfeater".
Mycket vatten har runnit under bron sen dess, jag har varit skadad och Mats har flyttat till Strängnäs.
Men! Nu är det emellertid bestämt ett datum och vi kommer springa detta äventyr den 19 september! Det är en hel del pirr i magen och det var länge sen jag sprang så långt. Sträckan kommer bli ca 162 km, dvs typ 100 miles. Och vi ska starta i Karlskoga och springa till Sunnemo.
Läs mer om delsträckorna på Mats blogg.
Det återstår lite planering, i alla fall för min del.
Vill du ansluta och springa med oss några delsträckor?
Hjälpa till med support?
Hör av dig!
Jag ser fram emot detta äventyr jättemycket!
Mer info kommer...
Mycket vatten har runnit under bron sen dess, jag har varit skadad och Mats har flyttat till Strängnäs.
Men! Nu är det emellertid bestämt ett datum och vi kommer springa detta äventyr den 19 september! Det är en hel del pirr i magen och det var länge sen jag sprang så långt. Sträckan kommer bli ca 162 km, dvs typ 100 miles. Och vi ska starta i Karlskoga och springa till Sunnemo.
![]() |
| Lunedsleden för några år sen Foto: Privat |
Läs mer om delsträckorna på Mats blogg.
Det återstår lite planering, i alla fall för min del.
Vill du ansluta och springa med oss några delsträckor?
Hjälpa till med support?
Hör av dig!
Jag ser fram emot detta äventyr jättemycket!
Mer info kommer...
| Glad på väg hem från jobbet Foto: Privat |
torsdag 30 juli 2015
Planer framöver just nu
Semestern är slut och det är dags att börja jobba igen. Tillbaka till vardag och rutiner. Det är både skönt och oskönt.
Jag har haft en fin semester. Vi har varit i Sälen och cyklat, varit och badat på äventyrsbad och kört en massa mil på motorcykel. Så jag är nöjd. Jag vaknar ganska tidigt på mornarna av mig själv så jag är nog utvilad.
Så vad är det som ligger framför fötterna nu?
Till att börja med så ska sambon och jag tävla i AIM Challenge Lindvallen nästa helg.
En 6 timmarstävling där vi ska ta så många kontroller vi hinner och hittar under den tiden. Det ska bli riktigt skoj att tävla tillsammans, som ett lag.
Sen, i september ska jag åka på höstens landslagsträff. Det ska bli riktigt skoj och inspirerande att träffa alla goa vänner och springa på fina vägar och stigar.
I slutet av september har jag ett äventyr som väntar. Men det väntar jag lite med att berätta om. ;) Det kommer bli långt, det kommer bli fina stigar och det kommer bli nattlöpning. Sånt som jag älskar!
Jag har haft en fin semester. Vi har varit i Sälen och cyklat, varit och badat på äventyrsbad och kört en massa mil på motorcykel. Så jag är nöjd. Jag vaknar ganska tidigt på mornarna av mig själv så jag är nog utvilad.
| Hojen och jag vid Bornholm Foto: Privat |
Så vad är det som ligger framför fötterna nu?
Till att börja med så ska sambon och jag tävla i AIM Challenge Lindvallen nästa helg.
En 6 timmarstävling där vi ska ta så många kontroller vi hinner och hittar under den tiden. Det ska bli riktigt skoj att tävla tillsammans, som ett lag.
Sen, i september ska jag åka på höstens landslagsträff. Det ska bli riktigt skoj och inspirerande att träffa alla goa vänner och springa på fina vägar och stigar.
I slutet av september har jag ett äventyr som väntar. Men det väntar jag lite med att berätta om. ;) Det kommer bli långt, det kommer bli fina stigar och det kommer bli nattlöpning. Sånt som jag älskar!
| Foto: Privat |
| Järnleden Foto: Privat |
måndag 13 juli 2015
Tävlingsrapporter sen sist
Jag har genomfört några tävlingar sen jag skrev sist. Här kommer en liten rapport om dessa.
Valmetrundan
Genrepet inför Vätternrundan. 15 mil på cykel.
Min sambo och jag åkte över till Karlstad med en tanke om att cykla tillsammans, så länge det gick. Men det var ok att dra ifrån om det kändes rätt. Vi hann inte långt innan vi tappade bort varandra och jag hamnade i en klunga med andra cyklister. Det fungerade bra och vi turades om att dra och jag fick bra träning på klungkörning.
Efter ca 10 mil finner jag och sambon varandra igen och vi kan köra de sista fem milen tillsammans. Det blir en mycket fin tur och vi är nöjda och glada. Solen sken även om det bitvis var lite väl blåsigt.
Min sambo och jag åkte över till Karlstad med en tanke om att cykla tillsammans, så länge det gick. Men det var ok att dra ifrån om det kändes rätt. Vi hann inte långt innan vi tappade bort varandra och jag hamnade i en klunga med andra cyklister. Det fungerade bra och vi turades om att dra och jag fick bra träning på klungkörning.
Efter ca 10 mil finner jag och sambon varandra igen och vi kan köra de sista fem milen tillsammans. Det blir en mycket fin tur och vi är nöjda och glada. Solen sken även om det bitvis var lite väl blåsigt.
| 15 mil med gipsad tumme, går också bra Foto: Privat |
Harsprånget
Stadslopp löpning i Kristinehamn på 6 km.
Det här är ju inte min favorit direkt. Kort och snabbt. Det gynnar inte mig som är lite mer långsam och seg. Dagen före hade jag varit ute på en härlig tur på 24 km och någon fart har jag inte tränat på ett år. Tankar om jag kunde hålla 5-fart landade i mitt huvud. Det borde gå.
När starten går växer hornen ut och jag springer rätt fort. Ser att jag ligger på 4.08-fart. Jösses hur ska det här gå?! Det gick bra, faktiskt! Jag lyckades snitta 4.17 min/km och är riktigt nöjd med det.
Stadslopp löpning i Kristinehamn på 6 km.
Det här är ju inte min favorit direkt. Kort och snabbt. Det gynnar inte mig som är lite mer långsam och seg. Dagen före hade jag varit ute på en härlig tur på 24 km och någon fart har jag inte tränat på ett år. Tankar om jag kunde hålla 5-fart landade i mitt huvud. Det borde gå.
När starten går växer hornen ut och jag springer rätt fort. Ser att jag ligger på 4.08-fart. Jösses hur ska det här gå?! Det gick bra, faktiskt! Jag lyckades snitta 4.17 min/km och är riktigt nöjd med det.
| Nej, jag sover inte... ;) Foto: Nina Eibring |
KFUM Multisport Sprint
Multisport i Örebro tillsammans med en tjej jag inte träffat innan. Det här blev också en fin dag med löpning, cykling, paddling och orientering.
Multisport i Örebro tillsammans med en tjej jag inte träffat innan. Det här blev också en fin dag med löpning, cykling, paddling och orientering.
| Paddling i Svartån Foto: Privat |
Vätterrundan
30 mil på cykel.
Återigen bestämde vi att cykla tillsammans, sambon och jag. Den här gången lyckades det bra och vi höll ihop hela vägen. En av årets få varma dagar med lite vind gav fantastiska förutsättningar och det kunde inte varit bättre.
30 mil på cykel.
Återigen bestämde vi att cykla tillsammans, sambon och jag. Den här gången lyckades det bra och vi höll ihop hela vägen. En av årets få varma dagar med lite vind gav fantastiska förutsättningar och det kunde inte varit bättre.
| Morgon i Jönköping Foto: Privat |
Silverleden på en dag64 km terränglöpning
Äntligen skulle jag få göra min come back i ultralöpningen. Banan innehåller en hel del backar och har ca 1500 höjdmeter. Fina stigar och trevligt sällskap gjorde mig så glad.
Nöjd och glad hamnade jag på tredje plats.
Äntligen skulle jag få göra min come back i ultralöpningen. Banan innehåller en hel del backar och har ca 1500 höjdmeter. Fina stigar och trevligt sällskap gjorde mig så glad.
Nöjd och glad hamnade jag på tredje plats.
| Innan start. Foto: Privat |
| En tredje plats Foto: Privat |
Sportkullan Adventure Race
100 km multisport i Älvdalen.
Första gången jag tävlar multisport på en lite längre bana. Upplägget var 12 km löpning, 73 km mtb, 2 km madrasspaddling och till sist 2 km stadsorientering.
Laget skulle innehålla 3 tjejer och Linn och Ida från Karlstad multisport, mina lagkamrater, har kört tävlingen en gång tidigare. Vi höll ihop bra och var väldigt jämna.
Vi ledde tävlingen tillsammans med Mölndal men vid sista cykelkontrollen tappade vi dom och slutade som tvåa.
Det var superfin dag med solsken och jag hade verkligen jättekul. Det här gav mersmak!
100 km multisport i Älvdalen.
Första gången jag tävlar multisport på en lite längre bana. Upplägget var 12 km löpning, 73 km mtb, 2 km madrasspaddling och till sist 2 km stadsorientering.
Laget skulle innehålla 3 tjejer och Linn och Ida från Karlstad multisport, mina lagkamrater, har kört tävlingen en gång tidigare. Vi höll ihop bra och var väldigt jämna.
Vi ledde tävlingen tillsammans med Mölndal men vid sista cykelkontrollen tappade vi dom och slutade som tvåa.
Det var superfin dag med solsken och jag hade verkligen jättekul. Det här gav mersmak!
| Ida, Linn och jag Foto: Privat |
måndag 15 juni 2015
Att älska kampen
Kampen när varje liten fiber i musklerna skriker och gör
ont.
Skorna klämmer och skaver. Blåsor brister.
Fötterna gör ont.
Det svider av skavsår efter kläder och salt på huden.
Varenda liten höjdmeter känns som ett berg att ta sig uppför. Utförslöpor blir en pina.
Sömnmonstret viskar vaggsånger och ber dig att lägga dig att sova.
Kampen om att ta sig framåt, möta soluppgången. Höra fåglarna vakna och sjunga.
Vinna över alla demoner och tvivel.
Känna endorfiner, glädje och tårar blandas med lera och salt.
Känslan att korsa mållinjen eller när slutsignalen ljuder.
Jag fryser, skakar och gråter.
Den efterlängtade duschen som gör mer ont än gott.
Håret som tovat ihop sig och nästan inte går att reda ut. Värken när jag ska klä mig.
Jag älskar alltihop och jag saknar ultralöpningen enormt. Inom sinom tid ska jag uppleva allt detta igen. Det ska jag. :)
Fötterna gör ont.
Det svider av skavsår efter kläder och salt på huden.
Varenda liten höjdmeter känns som ett berg att ta sig uppför. Utförslöpor blir en pina.
Sömnmonstret viskar vaggsånger och ber dig att lägga dig att sova.
Kampen om att ta sig framåt, möta soluppgången. Höra fåglarna vakna och sjunga.
Vinna över alla demoner och tvivel.
Känna endorfiner, glädje och tårar blandas med lera och salt.
Känslan att korsa mållinjen eller när slutsignalen ljuder.
Jag fryser, skakar och gråter.
Den efterlängtade duschen som gör mer ont än gott.
Håret som tovat ihop sig och nästan inte går att reda ut. Värken när jag ska klä mig.
Jag älskar alltihop och jag saknar ultralöpningen enormt. Inom sinom tid ska jag uppleva allt detta igen. Det ska jag. :)
måndag 18 maj 2015
På gång!
Det rullar på. Livet, vardagen, helgen och träningen. Det går bra att cykla landsvägscykel med gipsad tumme och det funkar alldeles utmärkt att springa. Tack och lov.
Jag har gjort några långpass löpning, för mig över 30 km. Ann-Sofie var i Värmland och vi sammanstrålade och sprang Åsjöleden tillsammans. Nästan 800 höjdmeter och 32 km magisk, trollsk, Värmländsk urskog. En mycket trevlig och härlig dag.
Träningen inför Vätternrundan går också bra för mig och min käre sambo. Vi tränar på att ligga på rulle, göra rätt tecken och "vänja oss" vid sadeln. I torsdags tog vi med oss cyklarna och 2 vänner till Karlstad för att cykla Klarälvsbanan. Det är 9 mil asfalterad, nedlagd gammal banvall mellan Karlstad och Hagfors.
Vi utgick från Karlstad, cyklade 5 mil och vände sen hemåt med skön medvind i ryggen.
Fin cykling utan en bil i sikte. Solen sken på oss och vi stannade och fikade på halva vägen.
I helgen blev jag också ultra igen! Som jag längtat! Min vän Maria och jag sprang IronTrail-banan tillsammans, plus hemifrån. En helt fantastisk dag där varje liten cell i kroppen skrek av glädje. Trots att klockan slutade ticka på 49 km kändes benen starka och jag känner hur jag är på väg tillbaks.
Underbart!
Jag har gjort några långpass löpning, för mig över 30 km. Ann-Sofie var i Värmland och vi sammanstrålade och sprang Åsjöleden tillsammans. Nästan 800 höjdmeter och 32 km magisk, trollsk, Värmländsk urskog. En mycket trevlig och härlig dag.
| Foto: Privat |
| Foto: Privat |
| Ganska rakt var det också Foto: Privat |
Fin cykling utan en bil i sikte. Solen sken på oss och vi stannade och fikade på halva vägen.
| Foto: Privat |
| Foto: Privat |
Underbart!
| Före start Foto: Privat |
| Glad Foto: Privat |
Nu följer fyra veckor med fyra lopp. Planeringen är följande:
23 maj
Valmetrundan 150 km landsvägscykling.
Sambon och jag ska köra detta som ett genrep till Vätternrundan. Testa lite utrustning och energi osv. Ett bra träningspass med service liksom.
28 maj
Harsprånget 6 km stadslopp
Vi är ett gäng från jobbet som deltar i lagtävlingen. Min fartträning finns inte alls så det blir inget race för min del.
4 juni
Jag blir av med gipset!! (Inget lopp men väl värt att nämnas!)
Jag blir av med gipset!! (Inget lopp men väl värt att nämnas!)
7 juni KFUM Multisport Sprint
Multisport-tävlingen i Örebro som jag deltagit i förut. I år har jag en ny lagkamrat. En tjej. Det blir min första start i dam-klassen, då jag tidigare bara kört med Jörgen i mix-klassen. Det kommer bli superkul och jag hoppas det funkar med tummen.
13 juni
Vätternrundan 300 km landsvägscykling
Jag ser fram emot att få cykla hela natten och se solen gå upp över Vättern. Att rulla in i Motala och över mållinjen, hand-i-hand med min kärlek, och känna att vi gjorde det. Tillsammans.
Så jag är på gång igen. Bara så ni vet. ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

