Munkastigen

Så var det dags. 2 veckor efter tec. 44 km traillöpning. Jag har inte haft barnen hos mig i veckan så jag har slarvat en hel del med maten. Fil och flingor har varit ett stående kvällsmål utan om dag då det blev chokladpudding med grädde. Inte så bra alltså. jag vet att jag borde veta bättre och äta MAT men ibland blir det inte som man tänkt. Uppladdningen har alltså inte varit den bästa.

Frukosten var svår att få ner. Känner mig lite deppig och då har jag svårt att äta. Fick ner en portion gröt och ett kokt ägg. Åkte till Laxå och i bussen till starten kände jag hur hungrig jag var. Tyvärr för sent att komma på det. En enda energibar hade jag med mig också. Orutin!

Det var strålande sol och banan var sååå fin! Jag älskar att springa i skogen på stigar och över stock och sten. Första milen gick i stort sett uppför. Den betade av på 58 minuter. Ganska lagom takt. Jag hade ju bestämt mig för att bara mysspringa utan tidskrav. Vid vätskekontrollen vid 15 km tog jag en liten bit banan och en mugg sportdryck. Andra milen var inte lika kuperad och jag passerade 20 km på 1:58. Fortfarande kändes allt bra. Under tredje milen började mina ben att tröttna. Jag har nästan slut på vatten och blev tröttare och tröttare. Vätska skulle finnas efter 34 km och när jag väl kom dit drack jag både sportdryck, vatten o juice. Vi det laget var jag rejält trött. Så trött att jag glömt bort att äta min bar. Dåligt med energi in och trötta ben är ingen bra kombo.

Sista milen gick på grusvägar och motionsspår. Jag sprang o gick omvartannat men tog mig i mål strax efter 4:30 (tror jag)

Visst hade jag inga mål och skulle springa sakta men samtidigt är jag lite besviken. Besviken på mig själv. Jag vet ju att jag måste äta för att orka. Men, men Jag har haft en bra dag. Solen har lyst på mig och jag har träffat alla goa springvänner. Kerstin som kom tvåa på tec vann idag. Mycket starkt! Grattis!

Nu blir det en stor go pizza med min älskling.
Imorgon är det kalas för min stora son som fyller 8 år idag. Grattis Casper!