Jag skriver...

söndag 31 augusti 2014

UTMB-helg

I fredags gick starten för årets UTMB. Jag har kikat och följt tävlingen i helgen. Längtat tillbaks och en liten gnista av revansch har tänts.
En del av mig tänker att jag har gjort det där. Check.
Jag har tagit mig runt det där berget, inte bara ett varv, utan två. Dessutom har jag fått uppleva originalbanan.
Ändå är det något i mig som vill göra det igen. En tredje gången gillt liksom.

Första gången var en upplevelse, en första gång. Ett test.
Förra året missade jag ju det här med att inta energi. Jag gick tom och var helt slut. Har aldrig varit så paj.
Därför vill jag göra ett varv till. Tror jag.

Nu missar jag ju mina kvalpoäng eftersom jag inte kan springa. Men, men, vi får se. Det finns fler tävlingar.

Bara känslan att strosa runt där i Chamonix som fullständigt kokar av traillöpare. Bara det liksom.
Foto: Privat

Jag, Johan Wagner och Mats Nord
Foto: Privat

Banan
Foto: Privat

tisdag 26 augusti 2014

Ett besök i Norr

I helgen gjorde jag en snabbvisit i Norrländska Sorsele. Tidigare har jag besökt Jokkmokk en gång men annars har jag inte varit längre norr ut än Sälen.
Resan skulle bli lika lång som den vi gjorde till Thailand. Nu i bil/minibuss och då i flyg. Men vi hade 12 timmars stillasittande framför oss.

Vi åkte i onsdags kväll, lämnade Kristinehamn vid 19-tiden. Vi tog oss norrut via Gävle, Sundsvall och Umeå innan vi åkte inåt landet. Timmarna gick och vi byttes av som förare och co-driver, dvs en som satt bredvid och var vaken. Så inte föraren skulle vara ensam vaken.

Jag körde när vi passerade över Höga Kusten-bron. Där har jag aldrig varit tidigare och bad min co-driver fota. Det blev ju inte jättebra genom bilrutan i farten, och jag hade gärna sett den i dagsljus. Men det var fint i natten också.

Jag kände ingen trötthet och det gick bra att köra. Vi bytte förare sen och jag blev co-driver.
Tvärbroms! Det står renar i vägen. Coolt... De brydde sig inte om oss.

Broms igen! Tre älgar går sakta över vägen. Vi ser också många rävar, ekorrar och rådjur.

Nu har vi kört över 25 mil på en väg, och bara mött en bil. En endaste. Det är visserligen tidig morgontimme men ändå.
Vid 5.30 satte jag mig i baksätet och tänkte slumra lite. 6.10 ringer mitt gå-till-jobbet-alarm som jag glömt stänga av. Så, vaken igen o snart framme.

När vi nästan är framme kör en smutsig bil ut framför. Den har släpkärra bakom bilen som har sett sina glansdagar. Ingen belysning och lamporna hänger. Bakrutan är smutsig och i dammet är där ritat ett stort "manligt könsorgan".  ;)
På kärran har de nåt brunt som håret rör sig lite i vinden på. Jösses! Är det en björn?  Vi gör en omkörning samtidigt som vi filmar, (jag vet turistigt, haha).
Jo då, det är en stor björn som ligger på kärran. Död.
Stillbild från filmen.
Foto: Privat
Det är egentligen inget konstigt eftersom det är björnjakt, men det är ju inget som vi ser till vardags direkt.

Vi är framme vid hotellet vid 7 på morgonen. Sorsele Riverside Hotell  ligger fint vid Vindelälven. Otroligt tillmötesgående får vi checka in redan kl 7.
Vi kollar mobilen och inser att Kristinehamn är fullt av vatten.. Översvämningar.
Vi käkar frukost och går o lägger oss en stund.

Dagen flyter på i en dimma efter nattens sömnbrist. Vi uträttar ärenden, följer rapporterna om översvämningarna och käkar middag. När vi kommer tillbaks till rummet funderar vi på varför de inte städat. Men kommer sen på att det är samma dag, fortfarande. Världen är snurrig när man är vaken på natten och sover på dagen. Tänker på alla nattjobbare. Tufft liv.
Vi hinner också med ett bad i bubbelpoolen i den nyrenoverad relaxen, innan vi somnar.

Fredag är det en begravning, som är själva anledningen till den långa resan.
Sen äter vi middag tillsammans innan vi far söderut igen. Återigen är hotellpersonalen helt fantastisk, vi får ha kvar ett av rummen tills vi åker hem. Vi betalade alltså för en natt och fick ha tillgång till rum från 7 på morgonen till 19 på kvällen dagen efter. Galet bra!
Dessutom var hotellet jättefint och fräscht, och maten var god. Betyg, 5 stjärnor!


Klockan är strax efter 19 när vi styr ut från Sorsele. Jag kör minibussen de första 4,5 timmarna. Det är inte direkt mycket trafik. Jag kan nog räkna bilarna vi såg på en hand. Det är ett stort lugn över Norrland. Ingen stress och ingen trängsel.

Vi stannar för kisspaus och där står en informationstavla. Jag läser "Här finns möjligheterna"! Jag ser mig om, en öde väg, ödemark. Min första tanke är, jo men visst.
Men det är klart det finns möjligheter. Alla möjligheter. Här kan man bygga hus, utan grannar som stör. Öppna affär, utan konkurrans. Bo granne med djuren och naturen. Göra vad man vill! Möjligheterna ligger i betraktaren. :)

Vi var borta hemifrån i nästan exakt 2,5 dygn, varav ett dygn tillbringades i en minibuss/bil.
Resan gjorde mig mer nyfiken på norra Sverige. Jag vill se mer, och ta med barnen dit. Vi har redan börjat småprata om en vinterresa till norr. Till snön, naturen och djuren.

Det är vackert i Norrland, synd bara att det ligger så långt bort.

måndag 25 augusti 2014

Simterminen igång

I går startade simträningen upp igen efter sommaruppehållet. Fortfarande lite trött och seg efter bilresan åkte jag dit.

Vi hade en annan kille som tränare.
Det var många där och i början var det lite trångt. Men när alla väl "funnit sin plats" gick det bra.



Vi fokuserade mycket på teknik. Jag fick specialövningar som inte involverade benen så mycket (inte alls). Det fungerade bra.





Lugnt..
Gammal bild

Nästa söndag är vår ordinarie simtränare på plats. Jag ser fram emot att utvecklas mer i simningen. Just nu känner jag att det går framåt. Det är kul!



Och så har jag fått hem min fina cykel idag. :) :)








lördag 23 augusti 2014

Beskedet

I onsdags var det meningen att jag skulle få beskedet av måndagens röntgen. Jag väntade och väntade. Men ingen läkare ringde mig. 

Vi kom iväg från stan strax före 19 på konsdagskvällen på vår hundra mil långa resa till Norrland. Vid 5.30 på morgonen satte jag mig i baksätet och försökte vila lite. Det gick sådär och 6.10 ringde mitt (jobb)alarm. (Dags att gå upp o gå till jobbet, som jag glömt stänga av). Sen var jag vaken igen. 
Vi kom fram vid 7, åt frukost och gick o la oss. En timme senare ringer telefonen. Det var läkaren. 

Vilsen, trött och nyvaken hör jag honom säga att det knappt är en märkbar förändring på lårbenshalsen och jag måste fortsätta med kryckor 6 veckor till. Jag förstår nästan inte. Vadå?!

- "Har du några frågor?" 
- "nej, inte nu" svarar jag. 

Vi lägger på och det brister för mig helt. Jag är övertrött och otroligt ledsen. Jag gråter en stund och somnar om vartannat. Det är skit. 

Nu så här när allt sjunkit in och jag har konsulterat med lite klokt folk så har jag bestämt att försöka få klarhet om det ska va så här. 10 veckor på kryckor och det har knappt läkt något. 
Är det något jag kan påskynda läkningen med? Tex. 

Jag ska försöka ringa lite på måndag. 

Imorgon kommer min nya fina cykel hem. Det ska bli skoj! Nåt att glädja åt. :)

torsdag 21 augusti 2014

Cykelköp

Jag köpte mig en landsvägscykel inför min Vätternrunda 2007. En Merida osm jag tyckte väldigt mycket om. Men allteftersom löpningen tog mer tid och rundorna blev längre och längre blev lilla cykeln bortglömd. Den stod där på vinden o jag cyklade väl nåt pass per säsong bara.

Till slut sålde jag den och saknade ingen cykel.



Nu har cykelkärleken återuppstått lite. Dels med tanke på min mtb som jag köpte förra sommaren och nu också suget att testa på triathlon.



En annan grej är att jag tänker mig också att landsvägscykling är lite mer skonsammare mot min lårbenshals än stötig mtb-cykling. Jag antar nämligen att jag får börja cykla innan jag kan springa igen.



Därför har jag nu shoppat mig en ny landsvägscykel! Den här gång blev det en Bianchi. Den så snygg så jag blir tårögd. Rosa liksom!



Det är ingen värstingcykel men jag har nåt att börja med och utgå ifrån. Jag kan uppdatera den senare om jag skulle vilja.



Jag har inte fått hem den än, men jag vet ju heller inte om jag ens får börja cykla än.



Ja, ja, den som väntar på nåt gott...







onsdag 20 augusti 2014

Lunchpass och långpass i bil

Idag far jag till Norrland, närmare bestämt till Sorsele. Det är 100 mil i en bil. En lång resa. Då är det bra att va lite utpumpad och trött. Jag gav mig därför iväg till gymmet på lunchrasten.

Efter en kort uppvärmning gav jag mig på hantlarna och började trötta ut armar och axlar. Jag tränade rätt tufft och länge i förrgår på gymmet och träningsvärken sitter i hela överkroppen, men mest i mage och triceps.
Så det var rätt gött att få igång blodet och börja få bort lite träningsvärk.
Lite rodd, mer träning för magen och så några tricepsövningar så var lunchrasten slut. En snabbdusch och tillbaka till jobbet. Snabbt och intensivt pass.

Nu ska jag strax sätta mig i bilen. Nån gång i morgon bitti är vi framme. Sen blir det en natt i Sorsele innan vi åker 100 mil hem igen. Mindre än 3 dygn på resande fot varav 2 nätter i bil. Bra ultraträning, alltså utan eller med begränsad sömn. ;)
Gammal bild
Foto: Privat

tisdag 19 augusti 2014

Såå inspirerad

I helgen var det fullt upp, massor av tävlingar att följa och glädjas mer.
I TransScania 246 km, Ironman Kalmar, BAMM, Cykelvasan hade jag kompisar som deltog.
Jag blir så otroligt sugen och taggad att få komma igång. Jag blir så glad av att läsa om målgångar, racerapporter och lyckorus.

Jag vill också va med! :)

Jag minns att jag förra året satt och velade hit och dit om jag skulle anmäla mig till Kalmar Ironman. Men beslutade sen att inte göra det. Nu är jag mer sugen än någonsin. Men det gäller att handla snabbt. Det är inte många dagar att bestämma sig på. Snart är loppet fulltecknat.
Men det är också mycket pengar 5000 kronor för en startplats. Är det värt det?

Jag letar cykel för fulla muggar, snart kanske jag får börja cykla! *hoppas*

Många frågor nu... Måste hitta svar snarast.

Bilden är missvisande. Jag har ju två fungerande armar. Det är bara ett sketet ben som inte får användas ju nu.