tisdag 28 april 2015

Fin tur och lite otur

Förra året var vi på Kinnekulle och cyklade på Evalds Demodagar. Ett helt fantastiskt arrangemang! Ett tillfälle att få testa de bästa och goa cyklarna i sin rätta terräng. På härliga stigar med vackra vyer.

Förra helgen var det dags igen och vi for ner på lördagen. Precis som sist sken solen och det är så gött att nörda ner sig i cyklingen med likasinnade.
Vi testade snygga, dyra och lite annorlunda (mot vad vi kör hemmavid) hojar i prisklasser upp till 76 tusen!
Foto: Privat

Foto: Privat

Fantastiska stigar
Foto: Privat

Vi bodde sen mysigt på Falkängens vandrarhem, käkade gott och såg solnedgången över Vänern.

Foto: Privat

Toppendag, helt enkelt.
På söndagen får man låna en såndär dyrgrip cykel och köra vackra Kinnekulleleden. Vitsipporna blommar och ramslöken sprider sin doft. Så vackert och trivsamt. Man cyklar i olika fartgrupper och det är så mäktigt när man är så många.

I år valde jag en Specialized hardtail 29" i kolfiber.
Innan start
Foto: Privat
Vi påbörjade turen med att cykla uppför mot toppen. Det gick inte fort, eftersom vi var så många. Vi skulle sen korsa asfaltsvägen där det pågick en tävling för landsvägscykling. Vi hade då cyklat ca 3 km.
Jag tittar upp, vinlgar till lite och framdäcket hugger tag i gräskanten vid sidan av stigen. Jag faller åt vänster. Killen bakom mig stannar och frågar hur det gick. Jag reser mig. Det gör lite ont i tummen men jag skyndar mig iväg.
Foto: Patrik Hasselroth
Vi fortsätter att cykla uppför. Min högra tumme smärtar och jag kan inte riktigt växla med den, orkar inte hålla i styret. Klättringen uppför går bra. Men sen väntar en lång utförsåkning på grusväg. Jag börjar misstänka att nåt inte är bra. Det gör jätteont när det vibrerar och jag åker med högerhanden i luften. Det gör för ont att hålla i styret.

Sen får vi bevittna en otäck vurpa. En kille kör omkull och vi blir stillastående en stund. Min sambo frågar hur det är med tummen och ber mig passa på att titta på den när vi ändå står stilla. Jag lyfter på handsken och kikar in och ser att den svullnat rejält redan. Hmm. Inte så bra.

Vi kör vidare och jag tar det lite lugnt i skogen, det gör ont när det hoppar och far. Men jag använder vänster hand och hittar ett knep att växla.
När det är som mest brötigt i skogen springer jag i stället. Ja, det går att springa i cykelskor men det är inte optimalt. ;)
Lasses Grotta
Foto: Privat

Fin stig i Vitsippehav
Foto: Privat

Härligt gäng
Foto: privat

Vi avslutar turen med att bestiga toppen igen och käka lunch på restaurangen. När vi kör sista klättringen känner jag mig vrålstark i benen, eftersom jag fått myscykla hela turen. Jag trampar på och är bland de första upp. Så gött att få köra ur benen lite.
Foto: privat

Foto: privat
Efter lunchen rullar vi ner till Stenbrottet där vi har vår bil. Det är dags att lämna tillbaka cyklarna och styra hemåt. 
Där nere står en fatbike. Killen låter oss prova och uppmanar oss att ta en tur på stigarna. Det hade jag gärna gjort om inte tummen var så ond. Jag testar på asfalten och det är riktigt coolt.
Cool
Foto: privat
Vi sammanfattar en toppenfin helg med härlig sammanhållning och fina hojar.
Kinnekulleleden som vi körde är ca 45 km och vansinnigt vacker. Jag måste åka dit och springa den i sommar!

På hemvägen ringer jag sjukvårdsrådgivningen och berättar att jag kört omkull och skadat tummen, att den är svullen och att jag inte kan röra den. De ber mig åka in för röntgen. Vi duschar och drar vidare till akuten i Karlstad.
Här blir jag röntgad och det konstateras att tummen är av. BAJS!
Jag som ska åka mc, springa och cykla.
BAJS!
Foto: Privat

Trasig (spegelvänd) tumme
Foto: Privat

Tummen upp?
Foto: privat
Jag blir gipsad och ett par dagar senare opereras jag och tummen stiftas ihop. Nu blir det gips i 6 veckor.
Jag har fortfarande ganska ont men så snart det släpper kan jag springa och köra racer tror jag. :)

Jaja, vad är 6 veckor med gips mot 8-9 månader som den förra skadan höll i sig...
Tiden går fort. :)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar