Balsam för själen

I helgen har det varit sånna där underbara dagar. Sånna där dagar man tar fram när det känns tungt. Sånna dagar man kan tänka på när det kalla regnet piskar en i ansiktet på en distansrunda i oktober.

Igår sprang jag mitt på dagen. Hade bara sport-bh och shorts. Det var så himla varmt! Så kvavt. Men det gick bra ändå. Jag travade på längs vägen och kände mig stark. När jag kom tillbaka till stugan hoppade jag i sjön. Det var så härligt.

Barnen och vi har sovit i tält i natt. Det var första gången för dom. Det tyckte det var mysigt men vakande tidigt av att solen värmde tältet till en bastu (kändes det som). Vi steg upp redan vid 8. Sjön låg som en spegel så vi satte oss i båten och puttrade ut över sjön i väntan på att de andra skulle vakna. Jag satt där med vinden i håret och bara njöt. Mindes och laddade in känslan. Laddade in varje sekund som en investering i mitt må-bra-konto. Sen åkte vi in i vik. Slog av motorn och bara satt där och såg hur vackert allting är. Inte en krusning på vattnet. Jag tror barnen njöt av morgonen de med. Sen åkte vi tillbaka och intog en smarrig frukost ute i solen. Resten av dagen ägnades åt sol och bad och avslutades med ett åskoväder.


Solnedgång över Vilången

Nu ska det bli riktigt skönt att sova i sin egen säng och köra på de sista 5 arbetsdagarna innan semestern. Nu i veckan ska jag köra på lite hårdare med löpningen. Hoppas det funkar med resten av livet.