Första gången jag bar cykelhjälm en hel natt

Vilken kick! Vilken känsla!! Detta måste upplevas! Jag kom i mål på Vätternrundan! Jag har cyklat 30 mil!

Jag hade tagit semester på fredagen. Pratat med dagis om barnen fick vara där en stund trots att jag inte jobbade så jag fick chansen att vila lite. Det gick bra. Det var ju Joakims 3-års dag också. Vi sov till 7,30 o sen var Casper och jag uppe sjöng för Joakim. Sen åt vi fruksot och vid 9 lämnade jag barnen på dagis. Åkte hem o la mig och efter ca en timme somnade jag o sov i två timmar. Det var rätt skönt. Hämtade barnen vid 13 och så firade vi Joakim lite.

Morgan och de andra grabbarna hämtade mig strax före 17. Vi åkte ner mot Motala och hittade en camping som låg jättebra! Vi gick till torget för att hämta nummerlappar och gå på mässan. Det var mycket folk. Sen gick vi för att äta pastabuffé.

Vi hade tänkt att hinna sova/vila lite i husvagnen innan start men tiden rann iväg så vi bytte om, gjorde cyklarna klara och rullade bort mot start. Vi startade 00.04. Allt gick bra förutom att jag inte fick igång cykeldatorn.

Hamnade i en rätt snabb klunga fram till första depå. Men släppte den för jag var osäker på om jag skulle orka hela vägen om det skulle gå över 30 i snitt.

Åt korv och mos i Jönköping. Efter det körde jag ihop med en trevlig kille från Göteborg. Vi höll ihop länge. Hjälpte fram varandra, turades om att dra. Men när det återstod 30 km ville han stanna och vila så då körde jag själv sista biten.

När jag rullade in mot Motala så kom tårarna och håret stod upp på hela kroppen! Känslan att veta att man klarat det går inte att beskriva med ord!! Loppet gick jättebra. Cykeln krånglade inte en gång. Jag är såå nöjd! Banan var otroligt fin med utsikter över det gröna vattnet. Vädret perfekt, fast det var kanske lite blåsigt på slutet.

Idag är jag lite öm i knäna och armbågarna. I övrigt känner jag mig bara lite sliten. Underredet har klarat sig galant, det hade jag inte trott

Tack Per (som jag kollade i startlistan att du hette) som piggade upp min färd!

Jag kommer köra runt Vättern nästa år igen!

Långpass i solen

Förra helgen räckte inte tiden till riktigt som jag tänkt så det blev inget långpass på cykel. Idag blev det av iaf! Hade sett ut en ny väg så jag kunde åka runt och slapp åka fram och tillbaka. Solen sken och det var underbart ute. Första passet med cykelbyxor och kortärmat. Skönt!

Tyvärr fick jag åka själv eftersom min cykelkompis kört långpass igår med 2 timmar MTB och 1 timme löpning. Jag drog iväg strax före 10 och körde 5 mil. Sen stannade jag och köpte mig en sportdryck och en Snickers. Det smakade gott i solen utanför macken i Molkom.

Sen styrde jag mot Filipstad. Backen efter Brattfors är brantare än man tror. Jag har aldrig tänkt på det förr när jag åkt bil uppför där men idag slog det mig att den är verkligen både brant och lång.

I Filipstad fick jag kaffe och banan hos pappa. Det var gött! Sen körde jag hemåt igen. Pappa och Ingalill skulle åka strax efter mig och följa mig längs vägen. Vid Asphyttan tog min energi slut och jag ringde upp pappa som, som tur var, inte hade hunnit lämna stan än. Han fick köpa med choklad som jag fick i mig vid Bjurbäcken. Sen återvände energin och jag trampade på hemåt.

Hela turen blev 139 km och det tog mig 5:09. Ett bra pass trots att det blev väldigt långtråkigt. Jag hann och tröttna innan min kropp gjorde det. :s

Nu sitter jag här med en fin röd arm och ett ben som är till hälften rött. En fin "bonnbränna". Det syns verkligen att jag hade t-shirt i dag om man säger så...

Dags o sova lite nu.