Multisportdebut

Nu har jag gjort min premiärtävling i multisport. Det var himla kul men jag saknade den där endorfinkicken som jag får efter ett marathon eller en annan längre tävling/träning. Kanske var det för jag inte tog ut max?

Dagen började bra och vi la kanoten vid en strand innan vi åkte till TC. Mycket bilar som möttes på en smal väg så det blev lite kaos men det ordnade snabbt upp sig. Vi la våra cyklar i startfållan för komma iväg relativt långt fram.
Starten gick och vi cyklade iväg. 80 lag var anmälda så det kändes lite trångt i början men fältet spred sig snabbt och man kunde cykla i sitt eget tempo utan problem. Det gick bra och jag kände mig pigg. Efter ca 15 km åkte vi in på en stig som var stenig och med en massa rötter. Där hann jag inte klicka ur mig när jag tappade balansen så när jag föll så slog jag knät i en sten. Aj, aj! Det gjorde jätteont! Men det är ju tävling och knät fungerade ju så jag körde på. Växlarna på cykeln krånglade så vissa branta backar fick jag springa uppför eftersom inte kedjan ville till lilla drevet fram. Mina bromsbelägg var helt slut bak så jag hade bara broms på framhjulet. Kändes lite kymigt när man skulle cykla nerför en slalombacke två gånger. Men jag klarade det fint. Tycker själv att jag blivit mycket tuffare på cykeln. (Men nu måste jag lämna in cykeln på justering av växlarna och få mig nya bromsbelägg.)

Växlingen till löpning gick fort och vi sprang iväg mot kanoten. Aj, mitt knä! Vi hade ingen aning om vart i fältet vi befann oss. Vi sprang om ett mixlag men de paddlade om oss senare. När vi skulle göra det omtalade lyftet på 700 meter var vi blixtsnabba och sprang/gick om flera lag som baxade sina kanoter medan vi sprang med vår på huvudet.
Mathias cyklade jämsides med oss och peppade. Vi paddalde i en enormt vacker natur i en lite kanal med träd som hängde över som en tunnel. Jättefint! Jörgen fick flera gånger under banans lopp påminna att det faktiskt är en tävling. Men vi passerade så många höjder med vindunderlig utsikt så lite måste man ju få njuta.

När vi skulle växla till sista löpningen efter kanoten var vi också snabba och hade då fått tips av Mathias att vi var i täten med det andra mixlaget som nu låg jämsides. Första kontrollerna tog vi ihop. Jag kände mig stark och löpningen gick galant till en början. Sen blev jag mer och mer törstig och som tur var hade arrangörerna en vätskekontroll där i skogen. 3 muggar vatten och en med sportdryck slank snabbt ner och jag blev som en ny människa. Nu beslutade vi oss för att ta en alternativ väg för att inte ligga bredvid det andra laget. Det visade sig vara bra till en början men till sista kontrollen kom vi lite fel och fick bestiga en höjd i lite svårare terräng. Vi hade nu ingen aning om vi var först eller tvåa. När vi tog sista kontrollen halvvägs ner i slalombacken sa speakern att andra mixlaget var på väg in och då förstod vi att vi skulle bli tvåa.

Av 30 mixlag kom vi alltså tvåa. Totalt av alla lag kom vi på åttonde plats av 80 lag vilket känns rätt bra för att vara första gången. Jag kände mig inte alls helt slut och hade rätt mycket krafter kvar i mål. Jag skulle vilja prova lång bana nån gång för att se om jag pallar.

Mitt knä är jättesvullet nu men gör mindre ont än efter tävlingen. Hoppas verkligen inte att det kommer hålla i länge. Det är ju så roligt o träna.

En händelserik vardag

Igår hann jag med mycket. Först jobbade jag till 16.00, hämtade barnen på dagis, var hemma 16.40. Då lagade jag mat, gjorde rotfruktsgratäng och grillade kyckling. Medan kycklingen låg på grillen bar jag och äldsta sonen bort de plankor som vi tidigare hade målat. Sen grundade jag de nya plankorna med olja. När maten var klar åt vi, jag plockade undan, diskade av det som inte rymdes i diskmaskinen och satte på kaffe. Gick ut och grundmålade plankorna medan jag drack mitt kaffe, säckade upp 12 säckar med klipp från trädgårdskillen som vi lejt in för att klippa häcken. DÅ när jag stod där o krattade kom vår 4-åring cyklande utan stödhjul! Helt oväntat. Han har inte ens tränat vad vi sett. Han bara trampade iväg på gräsmattan! Vilken goding!
När jag var klar med säckarna gick jag in och nattade barnen.
Sen gick jag ut och plockade ihop leksakerna på gräsmattan och skördade lite rabarber och slängde ihop en rabarberpaj som stod i ugnen medan jag vek ihop kläderna från 3 maskiner tvätt.

Nu hade klockan rusat iväg och gubben min var äntligen klar med all rördragning för el och tv-antenn i vårt nybygge. Det var dags att kolla upp våra nya fönster så de inte var transportskadade, samt maila resultatet till säljaren. När vi äntligen var klara med det var klockan över midnatt. Bara att gå in och bädda ner sig.

Så det blev ingen tid för träning igår. Det var skönt att få så mycket annat gjort igår. Idag ska jag flexa ut och sticka till soptippen med alla säckar jag krattade ihop igår.

En ny härlig dag ligger framför mig! Solen skiner! Ikväll ska jag springa igen! Underbart!

Stockholm Marathon

Förra helgen åkte vi till Stockholm. Vinterns träningar skulle utvisa om jag skulle ta mig runt maran på under 4 timmar. Det var varmt, mycket varmt. Termometern i bilen visade 28,5 grader på fredagen då vi kom in i Stockholm. Vi hämtade nr-lapp och i Danicahallen var det som en bastu. Pappa och hans kompis var med och vi avslutade kvällen på en uteservering med god mat.
Jag sov gott på natten och tog sovmorgon till 8:30. Vid 12 började vi göra oss klara för färden mot starten. Där träffade jag Annica och Sirkka. Vi pratade en stund innan det var dags att bege sig till startfållorna. Nu började det kännas lite pirrigt i magen. Jag fick syn på en funbeat-tröja i startfållan så jag gick dit. Det var Fia-Lotta Hurtbulle och en till. Vi pratade en stund innan startskottet gick. Jag sprang iväg med rysningar i hela kroppen. Åh va detta skulle bli kul!
Första milen kändes bra, men jag kände inte samma starkhet som i Göteborg. Andra milen rullade på men vid 26-28 km nånstans fick jag en down-period. Jag kände mig trött och gick några hundra meter. Sprang lite men gick en stund till. Sen, på nåt sätt kom krafterna tillbaka och jag sprang på igen. När jag började närma mig Stadion fick jag extra krafter och ökade lite. Inne på rundbanan sprang jag om flera stycken. Var kom den kraften ifrån? Kändes helt underbart! Jag hade klarat mitt mål! Tiden blev 3:55!!
Efteråt kände jag mig lite illamående och trött i kroppen men absolut inte helt slutkörd. Dagen efter och måndagen var benen MYCKET ömma. Aj, aj va ont det gjorde att gå i trappor! Jag var på kurs i Göteborg så jag tog helvila och badade bubbelpool på hotellet, åt glass på Avenyn, shoppade och bara njöt av min prestation. Jag är jättenöjd med min insats i Stockholm Marathon!