Igår skulle jag lämna plasma i vanlig ordning. Jag kom dit la mig på britsen och inväntade att bli tappad. En ny kvinna som jag inte tidigare sett på blodcentralen tar sig an mig. Hon verkar lite fumlig och osäker. Sticket går bra men hon tryckte nog in nålen för långt. Hon fick dra tillbaka den lite. Maskinen drar igång och suger ut blod. Det känns nästan som vanligt men det gör lite ont vid sticket. Sen kommer hon tillbaka och ska ställa in hur mycket plasma som ska tas, eftersom det baseras på kroppsvolym. Då trycker hon på fel knapp så maskinen stannar och börjar köra tillbaka blodet till mig. Men då börjar det göra riktigt ont. Jag säger till att gör ont och de känner på armen som blivit hård och avbryter hela rasket och tar ut nålen från mig. Detta resulterar i att jag har fyllt hela klockan med blod som jag inte fick tillbaka.
De frågar hur jag mår. Jo, tack jag mår fint. Har ont i armen bara. De frågar om jag vill salva som dämpar det blåa som jag kommer få. ”Ja, tack det kan jag ta.” Jag åker tillbaka till jobbet.
Spinningen sen på kvällen gick tungt. Det gick bra i början men jag tappade snabbt krafterna. Orkade hälften av vad jag brukar. Undrar om det beror på blodtappningen eller om det var dagsformen som sviktade? Kanske en kombination? Jag känner mig lite depp eftersom inte foten är ok.
Eftersom jag är ledare för barngympan får jag träna gratis på Gymnastiksällskapets pass så jag har kört lite Gymix och Boot Camp där. Nu skulle jag prova spinningen eftersom foten är kass igen. Men lokalen var liten, luften var helkass och ledaren var inte speciellt peppande och bra. Hon spelade dessutom samma låt flera gånger. Nej, gratis i all ära men jag tror jag hellre betalar och kör på gymmet i stan. Men har man inte provat så vet man inte.
Idag är det mysfredag och vi på jobbet ska gå ut och äta. Kul! Snart är det frukost med skraplotter. Hoppas på en repris med 50.000 som vi skrapade fram för en månad sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar