Stockholm Marathon

Förra helgen åkte vi till Stockholm. Vinterns träningar skulle utvisa om jag skulle ta mig runt maran på under 4 timmar. Det var varmt, mycket varmt. Termometern i bilen visade 28,5 grader på fredagen då vi kom in i Stockholm. Vi hämtade nr-lapp och i Danicahallen var det som en bastu. Pappa och hans kompis var med och vi avslutade kvällen på en uteservering med god mat.
Jag sov gott på natten och tog sovmorgon till 8:30. Vid 12 började vi göra oss klara för färden mot starten. Där träffade jag Annica och Sirkka. Vi pratade en stund innan det var dags att bege sig till startfållorna. Nu började det kännas lite pirrigt i magen. Jag fick syn på en funbeat-tröja i startfållan så jag gick dit. Det var Fia-Lotta Hurtbulle och en till. Vi pratade en stund innan startskottet gick. Jag sprang iväg med rysningar i hela kroppen. Åh va detta skulle bli kul!
Första milen kändes bra, men jag kände inte samma starkhet som i Göteborg. Andra milen rullade på men vid 26-28 km nånstans fick jag en down-period. Jag kände mig trött och gick några hundra meter. Sprang lite men gick en stund till. Sen, på nåt sätt kom krafterna tillbaka och jag sprang på igen. När jag började närma mig Stadion fick jag extra krafter och ökade lite. Inne på rundbanan sprang jag om flera stycken. Var kom den kraften ifrån? Kändes helt underbart! Jag hade klarat mitt mål! Tiden blev 3:55!!
Efteråt kände jag mig lite illamående och trött i kroppen men absolut inte helt slutkörd. Dagen efter och måndagen var benen MYCKET ömma. Aj, aj va ont det gjorde att gå i trappor! Jag var på kurs i Göteborg så jag tog helvila och badade bubbelpool på hotellet, åt glass på Avenyn, shoppade och bara njöt av min prestation. Jag är jättenöjd med min insats i Stockholm Marathon!

Göteborgsvarvet

På Norges nationaldag besökte jag Göteborg för ett varv runt stan, dvs Göteborgsvarvet. Jag kände mig pigg och stark och siktade mot att slå förra årets tid, 1:51. Kanske, kanske skulle jag kunna pressa tiden till 1:45?! Solen sken och det blåste lite. Allt flöt på fint och starten gick 14:29. Jag hade min nya GF 405 på armen och försökte att hela tiden ha en fart under 5 min/km. Tänkte att jag kör väl så tills jag tröttnar och då får jag väl helt enkelt slå ner på takten. Men under hela tiden kände jag mig pigg och stark. Jag sprang om fler löpare än jag omsprungen av. Det gjorde mig starkare. När jag sprang in mot Slottskogsvallen och klockan precis hade passerat 1:40 kändes det underbart! Jag var inte trött och jag hade kunnat fortsätta en bra bit till. Sluttiden blev 1:41, alltså 10 minuter bättre än förra året. Jättenöjd!

Multisport

Min träningsvecka blev inte som jag tänkt med intensivträningsprogrammet. Men det gör inget. Jag är nöjd ändå. Idag har jag och Jörgen kört korta banan från Kristinehamn Adventure Race. Vi slog bästa mix-lag med 19 minuter!!! Jättekul! Det blåste mycket vid paddlingen men trots att jag inte paddlat mer än 3-4 gånger i mitt liv så kändes det bra. Jag kände mig pigg och stark och mycket fräsch efteråt. Redo för en ny vecka med nya utmaningar och träningsmöjligheter.

Dålig vecka

Den här veckan har inte varit så träningstät. Har känt mig hängig och har haft en hemsk hosta. Nu känner jag mig bättre och idag har pulsen varit som den brukar igen.
I morgon blir det löpning igen.
I helgen nu har vi städat och röjt i garaget. Vi ska få tillökning i familjen med Mustang cab så det är bäst att göra plats för den.

Det börjar dra ihop sig för ett varv i Göteborg och jag har lagt in ett 10-dagars intensivprogram i min kalender. Jag hittade det på marathon.se och tror jag kan få in det i vanliga livet med 6-års kalas, mässor, mopedrallyn, gympaavslutningar och allt som kommer vara nu i närtid.
Det får bli mitt eget lilla "träningsläger".

Jag känner mig pigg och stark nu!
Jag längtar efter träningen.
I morgon...

Nya skor och löpning med Szalkai

Idag hade Intersport en “walk and run clinic”. Anders Szalkai var på besök och en representant för MBT-skor. Jag gick lite tidigare från jobbet för att hinna dit. Jag kollade lite på skor och jag provade några olika. Jag vill ha en lättare modell till snabba pass och intervaller. Så glad i hågen gick jag hem med ett par Puma CompleteEutopia. Har dom på mig nu och de känns gôrbra! Anders skickade med 2 par löparstrumpor också.
Vid 18.15 var det samling för dom som ville springa en tur med honom. Jag fixade vikarie till mitt barngympapass som jag har på torsdagarna och hängde med. Tänkte att jag går väl hem om det gör ont i benet. Vi blev 2 på rullskidor, 4 grabbar och så jag o en tjej till. Vi sprang ut mot Picassostatyn och rundade den. Jag som alltid springer själv eller med högst en följeslagare tyckte det var jättekul att springa i en sån stor grupp.
Vänern låg som en spegel. Solen sken och det var underbart ute. Benet gjorde inte det minsta ont. Jag kan springa igen!
Ett jättekul, inspirerande och lärorikt pass!

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Påsken var här med flera dagar extra ledig tillsammans med familjen och jag skulle hinna cykla och komma igång med löpningen igen efter 6-timmarsloppet. Så blev inte fallet.
Jag fick köra min käre man till akuten i Karlskoga för magsmärtor i fredags eftermiddag och det hela slutade med en blindtarmsoperation. Det tillstötte lite andra grejer så han blev kvar en dag till, men får förhoppningsvis komma hem idag.
Barnen och jag hade en mysig påsk hemma hos syrran med god mat och mycket godis.
Nu har jag fått lite extra vila som jag tror var bra för min kropp. Jag kommer igen starkare till veckan.
Glad Påsk!

Skövde 6-timmars

Så äntligen var det dags att återvända till Skövde för att springa långpass. Trodde inte att jag skulle komma iväg eftersom benet krånglat in i det sista. Men förra veckan kändes det helt ok så jag åkte iväg. Man kan ju alltid kliva av banan om det skulle gå åt skogen helt. Pappa med sambo och min minsting följde med för att hejja. Allt gick enligt planerna och MP3’n var laddad med härlig musik.
Första timmen gick snabbt som tusan och jag blev förvånad när jag kollade på klockan och såg att det redan gått en timme. Andra timmen började bli lite trött och tänkte hur ska detta gå? 4 timmar kvar att springa men sen kom krafterna tillbaka igen. Sen kom halvtid och man ”vände hem igen”.

Det kändes bra i kroppen och det gjorde inte ett dugg ont i benet.
Efter att jag passerat maraton började det göra lite ont i benet igen. Ett varv till och det gjorde mer ont. Jag slog av på takten och sprang och gick om vartannat. Synd eftersom resten av kroppen kändes finfin! Nu tilltog inte smärtan mer utan höll sig på samma nivå så jag fortsatte tiden ut, nästan. Kollade in och såg att jag sprungit 50595 när det var ca en kvart kvar. Det var så långt jag sprang förra året så jag tänkte att jag promenerar sista varvet så jag kommer längre än förra året.
Distansen blev alltså 51795 meter. Jag är helnöjd!

I Skövde förra året gjorde det jätteont i benen och knäna. I år kändes kroppen helfräsch bortsett från högerbenet. Idag känner jag mig lite stel och det gör lite ont i benet i övrigt känns det mycket över förväntan.
Jag åker till Skövde nästa år igen!