Irri

Jag är oftast glad och ser positivt på det mesta. Hittar utamningar i problem och ser sällan hinder som nåt annat än ett äventyr på vägen. Men just nu är jag inne i en "irri-period" tror jag.
Jag känner mig lättretad och irriterar mig på småsaker som jag annars inte höjer på ögonbrynen för. Jag vet inte vad det blivit med mig. Men det måste ju få finnas sånna dagar också.
Är det post-Thailand? Eller post-loppsdepp från Ursvik? Eller helt enkelt livets ups and downs? 
Igår tänkte jag ta en springtur medan barnen var hos kompisar men landade istället hemma vid spisen. Jag hade ingen som helst lust att ta mig ut. Köttbullar, blomkålsmos och en stor sallad blev resultatet och efter det satte jag mig bara still i soffan. Inte likt mig.
Imorse tänkte jag springa ett morgonpass men när klockan ringde stängde jag av och sov vidare.
Jag hade ingen lust!
Det är klart att jag inte kan vara på topp hela tiden men jag gillar inte den här Sandra'n...
På lunchen tog jag mig iaf ut och körde backträning. Ett möte på förmiddagen drog ut på tiden så jag hade inte så gott om tid, så det blev ett kort och intensivt pass. 10 gånger upp och ner i en brant backe, sen tillbaka till jobbet igen. Det gick lätt och jag höll god fart uppför. Det kändes bra!

Nu känns allt lite bättre och jag tänker mig ett längre morgonpass imorgon tillsammans med Jörgen.
Bort med Sur-Sandra! In med mitt vanliga jag!