Bååååååååring

Alltså jag blir galen av det här snart. Jag kan inte röra mig alls. Jag går till parkeringen som max och åker bil vart jag än ska. Jag haltar kraftigt och kan inte sova på nätterna. Nu får det vara nog!

När jag lägger mig på kvällarna är det svårt att sova. Och det är väl självklart egentligen. Kroppen är ju inte trött. Jag har ju inte gjort ett skit mer än att sitta på rumpan hela dagarna. Dessutom gör det ju så förbaskat ont hela tiden.

Jag är ledsen och blandar upp vardagen med en hel del gråt.

Jag ska i alla fall ta mig iväg till gymmet den här veckan, och så ska jag simma. Jag måste testa om det går utan att det gör ont. Det borde ju gå om jag tar dolmen och låter benen hänga fritt.
Om jag bara kan ta mig ner i en kajak så ska jag paddla lite också. Men det beror på om det går att benet i den vinkeln.

Idag ska jag till Osteopaten. Egentligen skulle jag varit där först på måndag men han fick in ett återbud så jag fick komma tidigare. Tänk om han bara kunde svinga med ett trollspö och så var smärtan borta. *önskar*

Om jag bara kunde få ett besked av vad jag drabbats av. Då skulle det kännas bättre. Att veta hur lång tid det kommer ta. Att veta på vilket sätt jag ska behandla mig själv för att det ska göra minst ont. Att veta vad jag måste ställa in eller inte.
Kullamannen på lördag har jag redan strukit mig ifrån.
KFUM Multisport nästa helg känns det ju inte heller som jag kommer kunna genomföra.

KFUM Multisport
Vinst 2 år i rad. I år blir det nog ingen start.
Foto: Privat

Jaja, jag ska inte klaga egentligen. Det finns många som har större problem än mig.
Men just nu känns det mesta hopplöst. Men jag ska ta mig i kragen och rycka upp mig. Det finns mycket att glädjas åt. Solen skiner tex, och jag blir bjuden på lunch nu, av svärmor.