Kärt återseende på mtb

Igår tog jag cykeln ut i skogen för första gången sen i våras. Det var helt makalöst gött!

Det vara bara jag och skogen. Och solen. Jag trampade på fina stigar, inte för tekniskt eller stötigt. Bara fina lättåkta stigar. Benen pumpade och träningsvärken från fredagens utfall, spolades sakta bort ur låren.

Jag har längtat så otroligt mycket efter skogen och stigen. Det är så helande på nåt sätt. Det finns inga problem eller jobbigheter. Det går att bara vara. Kroppen fylls på av syre och liksom renas.
Flummar iväg lite nu men jag blev helt lyrisk av att få återförenas med naturen.

Och höften då? Det kändes ingenting! :) :)
Härligt!

Idag var det simning igen. Vi tränade mycket teknik och det var ett mycket bra och givande pass.
Sen gick jag hem för att käka och byta om innan jag gick tillbaka och besökte då gymmet. Ett tufft och svettigt pass för bröst och mage.

För tre veckor sen testade jag att köra 5 minuter på crosstrainer. Det kändes inget i benet då men sen när jag gick hem fick jag lite ont.
Igår testade jag igen och den här gången kändes det ingenting!
Helt fantastiskt! Jag tror jag håller på att bli bra igen!
Är riktigt jäkla tokglad för det!