Själva simningen går bättre och bättre tycker jag. Även om det är långt kvar så känner jag ändå att jag får in lite flyt då och då. Det är roligt.
När jag torkat till lite i håret efteråt hade jag bokat en löpdejt med Maria. Vi skulle springa lite längre, långsamt. Men km'arna pratades snabbt bort och tempot blev högre än vi tänkt. Men det gjorde inte så mycket. Det blev i alla fall ett riktigt mysigt pass i skymningen där många samtalsämnen avverkades.
26,5 km fick avsluta veckans löpträning som totalt hamnade precis under 100 km.
Nu är det ny vecka och jag startade upp den med ett fantastiskt vintrigt lunchpass på skidor! Jag tog en sväng upp till golfbanan och körde 2 varv där. Det gav drygt 9 km.
Jag är ingen snabb skidåkare men blev i alla fall lite svettig och trött på den lilla stunden.
Notera nedan mitt moderiktiga fukttåliga mobilskal. Dvs, en av barnens gamla strumpor (där tvättmaskinen ätit upp den andra) i en fryspåse.
På parkeringen kom en man och talade med mig. Han sa bland annat: "Du verkar ha bra kondition." Och det hela slutade med att han frågade: "Är det du som springer så där långt?" Jag fick väl svara ett ja och då log han och sa; Jamen då vet, jag har läst om dig i tidningen. Då vet jag att du är duktig."
Tack, för vänliga ord. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar