Hur känns det?

Dagen efter. Hur känns det? Som sportjournalisten skulle sagt.

Jaaa, det har nog inte riktigt sjunkit in än, kan jag väl säga. Jag känner mig ändå väldigt nöjd och glad.
När jag kom hem igår stapplade jag upp till vår lägenhet på tredje våningen. Inte alltid så kul med alla trappor när benen är stela.
Klockan var lite efter 20.00 och jag frös nåt otroligt. Antagligen underskott av energi. Sambon pysslade om mig, fixade mat och serverade mig där jag var, la på mig filt och hämtade allt jag bad om. Världens bästa! Jag sov lite där i soffan och förflyttade mig sen i slow motion till sängen.

Eftersom benen gör lite ont sov jag inte speciellt bra. Det gör ont att vända på sig. Vid 4.15 vaknade jag och var pigg?! Antagligen lite endorfiner som spökar i kroppen. :)
Steg upp lite före klockan och tog en skön dusch innan jag var på jobbet 6.45

Jag kommer nog bli mer trött under senare delen av dagen.

Ser inte så pigg ut här heller. Precis efter målgång.
Foto: Privat

Trots de stela benen, ömma blåsor och skavsår som svider så mår jag så gott! Även om jag inte gått ut med det här, så var mitt mål att ta mig över 200 km. Jag lyckades och jag är sååå glad för det. :) :)