Det blåste ute och det gick rätt segt att springa.
Det sköna med morgonpass är lugnet. De flesta sover och jag kan springa i min värld, i mina tankar. En del av vägen saknar gatubelysning men fullmånen lyste upp min väg. Jag sprang där i mina egna tankar när jag plötsligt står öga mot öga med en annan människa! Jag skvatt! Men min mötande hade säkert sett mig på långt håll så han brydde sig inte nämnvärt när jag hoppade till. Måste sett kul ut.
12 kalla km och jag är lycklig! Lycklig över min starka kropp och att jag har det så bra!
Nu är jag på väg på elmässa till Örebro. Ikväll ska vi på trav (!) och middag så klockan hinner bli sent innan vi kommer hem. Det blir en lång dag.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Shit vad roligt och stark att gå ut och springa så tidigt!
SvaraRaderaHa det så bra idag!