Det var riktigt segt när jag sprang iväg. Jag funderade på om jag verkligen skulle springa långpass idag. Jag är öm i hela kroppen efter boxpasset igår. Jag sprang Magasinsvägen ut mot Posseberg. Det var så fint i solnedgången vid Vänerns strand.
När solen försvann sjönk temperaturen så jag fick ta på mina vantar men var för övrigt lagomt klädd. Det är gött!
Stegen blev lättare och lättare och jag hittade tillbaka till den sköna rytmen. Stelheten försvann mer och mer.
Jag lyssnade klart på min ljudbok idag på rundan. Det var både sorgligt och spännande på slutet så jag sprang tom och grät en skvätt. Tur jag gillar skogen så ingen ser mig. Hihi.
När jag var tillbaka i stan hade jag 26 km på klockan så jag tog ett varv runt Ringleden för att få ihop mina 30.
Nu sitter jag nyäten och nyduschad i soffan med en kopp te. Hoppas jag kan sova bättre inatt. Imorgon kommer äntligen sambon hem.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar